Slamanvändning och Revaq

Ett slam som kommer från ett Revaq-certifierat reningsverk får över tid lägre halter av metaller (se SCB:s statistik) och organiska oönskade ämnen. Det gäller också det renade avloppsvatten, som släpps ut till vattendrag. Följande regelverk gäller för det certifierade reningsverket:

• krav på strukturerat uppströmsarbete, vilket bland annat innebär:
  • koll på lakvattnet från avfallsdeponier, rening om inte lakvattnet är tolerabelt
  • uppföljning av kemikalier som används/tillverkas på industrier och verksamheter som är kopplade till reningsverket (så kallade påkopplade verksamheter)
  • uppföljning och minskning av kadmium och andra prioriterade metaller och spårämnen med tillhörande krav på handlingsplaner
• krav på ständiga förbättringar av slamkvaliteten 
• krav på att ledningen för reningsverket avsätter tillräckligt med resurser för att bedriva Revaq-arbete
• krav på utbildning av personal på reningsverk och slamentreprenörer
• krav på intern-och externrevision av reningsverk och slamentreprenörer
• krav på insatskemikalier som används på reningsverket
• krav på externt organiskt material som tas emot på reningsverket
• krav på logistiken och den praktiska hanteringen av slampartier samt hur slamspridningen utförs
• krav på rätt analysmetoder på laboratorierna
• krav på att slam är salmonellafritt innan det sprids på åker
• krav på information till hushåll om uppströmsarbete
• krav på transparent och öppen uppföljning av spårbarhet, slamkvalitet och uppströmsarbete 

Revaq-verken har nära samarbeten med de lokala miljökontoren och anslutna verksamheterna. Genom dessa samarbeten eliminerar Revaq-verken årligen hundratals förekomster av farliga ämnen genom utfasning eller krav på att verksamheter hanterar sitt avloppsvatten separat. Detta arbete följs upp och förbättras varje år.

De senaste åren har utfasningsarbetet blivit alltmer systematiskt. Lakvatten från avfallsdeponier får inte vara påkopplat utan testning och reningskrav är vägledande sedan tio år tillbaka. 

Revaq arbetar med att mäta och åtgärda flöden av PFAS och andra organiska ämnen i samarbete med näringsliv och myndigheter på lokal, nationell och EU-nivå.

Genom uppströmsarbete elimineras farliga ämnen direkt vid källan när det gäller anslutna verksamheter. Begränsningar finns i fall där ämnen inte kan fasas ut, men då ställs krav på separat hantering av avloppsvattnet. Begränsningar finns även då en del hushåll fortsätter att använda farliga organiska ämnen, trots återkommande informationskampanjer eller studiebesök vid reningsverken.

Genom samarbete inom EU och med internationella organisationer bidrar Revaq till att påverka lagstiftning och praxis för kemikalieanvändning. Svenskt Vatten och Revaq har bland annat varit drivande vad gäller EU:s kvicksilverförbud inom tandvården och restriktioner vad gäller tensiden nonylfenoletoxylater, som tidigare kunde följa med i textilier. Intresset för Revaq är påtagligt hos många EU-länder liksom från EU-kommissionen. Det blir allt tydligare även hos EU-kommissionen att en cirkulär ekonomi inte går att förverkliga utan att farliga persistenta ämnen, som till exempel PFAS, fasas ut.

Svenskt Vatten välkomnar alltid en diskussion. Revaq-systemet bygger på fakta och forskning som visar minskade metallhalter och eliminerade föroreningar och visar att slam från Revaq-verk är säkert att använda på åkermark.

Långsiktiga fältförsök i Skåne sedan 1981 visar inga negativa effekter på mark eller grödor. Dessa långsiktiga fältförsök har bedrivits sedan 1981 och är upplagda så att de använder mångdubbla slamdoser. Vi kan därmed se även vad som händer vid slamanvändning 200 till 400 år framåt i tiden.

Svenskt Vatten anser att användningen av Revaq-slam är förenligt med försiktighetsprincipen, eftersom forskning inte har påvisat skadliga effekter och systemet kontinuerligt förbättras. 

Idag används cirka 40 procent av det svenska producerade slammet på åkermark. Det övriga slammet, som är av lägre kvalitet, används i olika former av anläggningsjord. Svenskt Vatten ser ett omedelbart slamförbud som väldigt problematiskt, eftersom det skulle förstöra värdefulla resurser som mull och flera näringsämnen som är viktiga för Sveriges livsmedelssäkerhet och beredskap. Slam av bra kvalitet bör alltid användas på åkermark, eftersom vi då får tillbaka såväl mull som makro- och mikronäringsämnen. För slam som inte når tillräcklig kvalitet har Svenskt Vatten finansierat och finansierar många studier som rör slamförbränning och återvinning av fosfor ur aska och studier i huruvida fosforn i pyrolyserad biokol är tillräckligt biotillgänglig.  

Svenskt Vattens bedömning är att en sådan förändring för allt slam skulle vara dyr och kontraproduktiv för hållbar resursanvändning. För slam som inte klarar Revaq-krav är den bästa lösningen att förbränna och utvinna fosforn ur askan samt kväve ur rejektvattnet eller lösningar med pyrolyserad biokol. För nybyggnadsområden bör sorterande avloppssystem, likt Oceanhamnen i Helsingborg, med separat svartvattenledning då få en betydligt renare växtnäringsprodukt redan från start.

Besluten ska baseras på fakta. Revaq tillämpar världens hårdaste regler, transparens och vetenskapligt förankrade beslut, som från långsiktiga fältförsök, är centrala för att motverka särintressen.

Fortsatta årliga förbättringar och forskningsinsatser är nycklar för att stärka systemet.

Svenskt Vatten menar att Revaq-slam är säkert och hållbart i sin nuvarande form och förespråkar fortsatt utveckling av certifieringssystemet. För det slam som inte klarar Revaq-kraven (cirka 40 till 60 procent), bör vi redan nu planera för lösningar att monoförbränna slammet och utvinna fosforn ur askan samt kvävet ur rejektvattnet eller lösningar som bygger på pyrolyserad biokol.