Råvatten – så säkras en god tillgång

Klimatförändringar och ny kunskap visar att huvudmännen behöver stärka skyddet av råvattentäkten för att behålla en god kemisk och mikrobiologisk vattenkvalitet. 
 
Att inrätta ett vattenskydd är en komplicerad process. Här har vi samlat några viktiga frågor och svar:

• Varför är vattenskyddsområden viktiga?
  Många ämnen är svåra att avlägsna i vattenverken och kan kräva utbyggnader och utveckling av reningstekniken. Därför är det mer effektivt att förebygga föroreningar vid källan än att försöka avlägsna dem senare. För att skydda vattentäkter och tillräckligt stora delar av tillrinningsområdet från skadliga ämnen, är det nödvändigt att inrätta vattenskyddsområden. Dessa områden bör vara tydligt utmärkta, så att alla som vistas där är medvetna om var de befinner sig och kan agera ansvarsfullt.
  
  
• Hur inrättar man ett vattenskyddsområde?
  Länsstyrelsen eller kommunen kan besluta att ett mark- eller vattenområde ska bli vattenskyddsområde för att skydda en viktig grund- eller ytvattentillgång, antingen redan i bruk eller planerad att användas som vattentäkt. Processen involverar många intressenter och kan vara komplex, men ett systematiskt tillvägagångssätt kan underlätta arbetet. Havs- och vattenmyndigheten är ansvarig myndighet för vattenskydd och har publicerat en vägledning om inrättande och förvaltning av vattenskyddsområden. Vägledningen beskriver de olika aktörernas roller och ansvar i processen, ger rekommendationer för vad en ansökan om vattenskyddsområde bör innehålla, samt ger råd om hur ärendet ska hanteras av den beslutande myndigheten.  Här hittar du vägledningen. 
  
  
• Vilka risker finns att ta hänsyn till?
  Klimat- och sårbarhetsutredningen lyfter fram flera risker inom vattenförsörjningskedjan, särskilt i vattentäktens tillrinningsområde. Det är viktigt att ta hänsyn till riskerna genom att göra en riskanalys vid utformning av vattenskyddsområdet. Flera länsstyrelser har utvecklat vattenförsörjningsplaner som inventerar vattenresurser och analyserar risker; du hittar exempel på planer i dokumentlistan nedan.
  
  Skogsbruk har effekter på vattenkvaliteten. Detta gäller till exempel hantering av timmer, dikning och bekämpning av barkborre. Vattenskyddet måste alltså utformas även med dessa hänsyn. Även installation och underhåll av värmepumpsanläggningar inom vattenskyddsområden kräver särskild omsorg för att inte äventyra vattenkvaliteten.
  
  
• Vad gäller när någon begär ersättning?
  När en kommun eller länsstyrelse inrättar ett vattenskyddsområde införs ofta en rad restriktioner. Dessa restriktioner kan till exempel begränsa vilka ämnen som får användas eller vilka aktiviteter som är tillåtna inom området. I vissa fall kan dessa begränsningar leda till ersättningsanspråk, särskilt från näringsidkare som påverkas av reglerna. Mer information om ersättningsanspråk i samband med vattenskyddsområden finns i dokumentlistan nedan.

Värmepumpsanläggningar blir allt vanligare och eftersom de påverkar vattenskyddet är behovet av information stort. Här har vi samlat några viktiga frågor och svar: 

• Hur påverkas vattentäkter av värmepumpar?
  Grundvattentäkter är generellt sett mer sårbara än ytvattentäkter. Det är dock avgörande att göra en bedömning baserad på de specifika förhållandena på den aktuella platsen. Det är grundläggande att den som installerar en värmepump följer gällande skyddsföreskrifter för miljö och vatten, vilket innebär att en anmälan alltid ska göras och att tillstånd ska sökas när det krävs.
  
  
• Vad säger lagstiftning och föreskrifter?
  Vid installation av en värmepumpsanläggning är det viktigt att följa grundläggande lagstiftning: 17 § förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (pdf). Där står att det alltid krävs en anmälan till kommunen och ibland även ett tillstånd för att anlägga en värmepump. Kommunen har enligt förordningen befogenhet att föreskriva att tillstånd krävs, vilket kan anges i lokala miljöskyddsföreskrifter eller vattenskyddsföreskrifter. Anmälan eller ansökan om tillstånd görs hos kommunen. 
  
  
• Vad gäller för den som ska borra en brunn?
  Brunnsborraren är skyldig att anmäla brunnen till brunnsarkivet (SFS 1975:424). Svenskt Vatten anser att certifierade brunnsborrare ska anlitas vid alla typer av brunnsborrningar. Vid brunnsborrning kan Normbrunn -07 (pdf) från SGU ge mer information. 

Om den ordinarie vattentäkten eller vattenverket måste tas ur drift kan man behöva ta råvatten från en reservvattentäkt. Finns ingen reservtäkt kan ett reservvattenverk kopplas in i stället. Här har vi samlat några viktiga frågor och svar om reservvattentäkter: 

• När behövs en reservvattentäkt?
  Det är avgörande för dricksvattenförsörjningens uthållighet att det finns reservvattentäkter, särskilt om risk- och sårbarhetsanalyser har visat att den ordinarie täkten är utsatt för stora föroreningsrisker. Reservtäkter är alltså en viktig fråga i beredskapsarbetet och rutiner kopplat till detta bör ingå i det arbetet. Reservvattentäkten ska ha en sådan vattenkvalitet och skötas så att den på ett smidigt och säkert sätt kan ersätta det ordinarie dricksvattnet.
  
  
• Vilka föreskrifter gäller?
  Livsmedelslagstiftningen innehåller inga krav på att en producent ska ordna alternativ dricksvattenförsörjning. Tillgången till dricksvatten för enskilda konsumenter regleras av vattentjänstlagen och förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (bland annat 33 § punkt 6). 
  
  I Livsmedelsverkets vägledning till dricksvattenföreskrifterna beskrivs vad som gäller för en reservvattentäkt. Föreskrifterna gör ingen skillnad på om dricksvattnet kommer från en ordinarie täkt eller en reservtäkt i en krissituation. Samma krav på kontroll och kvalitet gäller alltid, oavsett orsaken till situationen eller hur länge dricksvattnet används. Om dricksvattnet inte uppfyller kvalitetskraven ska föreskrifternas bestämmelser om utredning, åtgärder och information tillämpas. 
  
  
• Behöver reservvattentäkten registreras?
  Enligt Livsmedelsverkets föreskrifter ska VA-huvudmannen alltid informera kontrollmyndigheten och konsumenterna om att en reservvattentäkt eller ett reservvattenverk tas i drift. Anläggningen måste vara registrerad hos kontrollmyndigheten. Det är bra att göra detta innan det finns behov av att använda reservvattentäkten eller reservvattenverket, eftersom det kan ta två veckor från anmälan till registrering, se Livsmedelsverkets föreskrifter om registrering och godkännande.