Investeringsbeslut och VA-taxa

Att besluta om investeringar

Beslut om investeringar hör till VA-chefens viktigaste beslut. Det handlar ofta om stora belopp och insatserna får betydelse för verksamheten under en lång tid framåt. Det är därför viktigt att ha god kunskap om hur besluten ska fattas och vilka verktyg som kan användas som stöd. Det är också viktigt att känna till de regler som styr upphandlingar inom VA-verksamheten.

Med investeringar menas i detta sammanhang inköp, anläggande eller ombyggnad av tillgångar som ska ingå i VA-anläggningen och som kommer att ha ett bestående värde under flera år, till exempel en renoverad ledning, en ny pump eller ett helt nytt vattenverk.

Investeringar kan genomföras med olika syften:

  • Utökning av verksamheten, vid utökat verksamhetsområde eller ökat vattenbehov inom befintligt verksamhetsområde. 
  • Förbättrad funktion, till exempel ökad leveranssäkerhet eller minskade föroreningsutsläpp. 
  • Säkerställande av fortsatt funktion, till exempel förnyelse (”reinvestering”) eller omläggning för att möjliggöra andra projekt. 

Investeringsbehovet styrs av en rad faktorer, som VA-verksamheten bara delvis kan påverka. Till stor del styrs investeringar av tvingande faktorer, till exempel befintliga och tillkommande miljö- och lagkrav, direktiv och domslut. Det kan också vara andra verksamheters infrastruktur- och byggprojekt som kräver investeringar i VA-anläggningen, exempelvis omläggning av ledningar på grund av vägprojekt. Exempel på faktorer som VA-verksamheten kan påverka är förnyelseåtgärder och i viss mån utökad kapacitet för att försörja tillkommande bebyggelse.

De flesta investeringsbeslut innefattar en blandning av mer och mindre påverkbara faktorer. Om ändrade miljökrav leder till att ett avloppsreningsverk behöver förbättras kan alternativet vara att lägga ner avloppsreningsverket och lägga en överföringsledning till en anläggning i en annan tätort. Det kan samtidigt skapa möjligheter att ansluta nya brukare och kanske förbättra funktionen i en befintlig del av systemet.

Om en ledning behöver läggas om i samband med ett vägprojekt kan detta innebära en tidigareläggning av en åtgärd som ändå behövt göras. Investeringsbeslutet kan då innefatta en komplex sammanvägning av påverkbara och icke påverkbara faktorer. Beslutet kan också försvåras av att de tvingande faktorerna inte medger den tid som behövs för att utreda alternativen.

Investeringar som VA-huvudmannen själv kan påverka behöver prioriteras. Prioritering av åtgärder på ledningsnätet kan göras exempelvis med metoderna i Svenskt Vatten Utvecklings rapport 2011‑12, Handbok i förnyelseplanering av VA-ledningar.

Planering av investeringarna

VA-verksamheten bör ha en långsiktig investerings- och förnyelseplan som också uppdateras regelbundet så att den hålls aktuell och används i praktiken. En väl genomförd plan ger en jämnare fördelning av resurser och bättre underlag för att planera behov av nya medarbetare. Den kan med fördel ingå som en del i kommunens övergripande VA-planering

Till stöd för den långsiktig investerings- och förnyelseplanen bör ligga riskanalyser. I Handbok i förnyelseplanering av VA-ledningar beskrivs en metod som är lämplig för ledningsnät. Livsmedelsverket har gett ut en handbok om risk- och sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjningen som helhet. 

Ett konkret sätt att arbeta med uppdelning av förnyelse- och investeringsplanen är att dela in den i två delar, en måldel och en handlingsplan. Tjänstemännen tar fram förslag till mål för att minska de risker som identifierats i riskanalyserna. Den politiska nivån beslutar sedan om målen. Förslagen till mål ska utformas inom ramen för verksamhetsstyrningen.

När målen är fastställda tar tjänstemännen fram en handlingsplan som tydligt visar hur målen skall uppnås. Åtgärdsplanen sammanställs till en långsiktig investerings- och förnyelseplan med konkreta tids- och kostnadsbedömda projekt. 

Om det finns flera olika typer av åtgärdsplaner till exempel för dricksvattenproduktion, dricksvattendistribution och avlopp så finns det ett värde i att sammanställa alla planer till en gemensam förnyelse- och investeringsplan, som i sin tur utgör en del av VA-planen. Uppdelningen av förnyelse- och investeringsplanen kan se olika ut från kommun till kommun. Här är ett exempel:

Investering för utökning av verksamheten

  • VA-utbyggnad utanför nuvarande verksamhetsområde
  • Exploateringsinvesteringar – utbyggnad inom nya detaljplaneområden
  • Generalplaneinvesteringar – VA-investeringar utanför planområde som är nödvändiga för planområden

Investering för förbättrad funktion

  • Dricksvattenproduktion- Dricksvattendistribution
  • Avloppsavledning
  • Avloppsrening
  • Övriga investeringar – ex IT-investeringar, vattenmätare, byggnader

Förnyelse (planerat underhåll)

  • Dricksvattenproduktion- Dricksvattendistribution
  • Avloppsavledning
  • Avloppsrening

VA-taxa

Vattentjänstlagens 34 § anger att VA-avgifternas belopp och hur avgifterna ska betalas ska framgå av en taxa och att kommunen får meddela föreskrifter om VA-taxan.

Det totala avgiftsuttaget får inte överstiga de kostnader som är nödvändiga för att ordna och driva VA-anläggningen, och fördelningen av avgiftsuttaget ska ske utifrån vad som är skäligt och rättvist.

Det finns inget juridiskt hinder mot att VA-verksamheten helt eller delvis finansieras med skattemedel, men samtliga svenska kommuner strävar efter full avgiftsfinansiering. Skattefinansiering sker bara som tillfälliga åtgärder och i undantagsfall.

Viktigt med dialog om taxan

Det normala förfarandet är att taxans belopp sätts i kommunfullmäktige. Kommunen får dock i princip även överlåta åt huvudmannen att bestämma avgifternas belopp enligt beräkningsgrunder i kommunens taxeföreskrifter.

I propositionen för vattentjänstlagen (sid. 96) framgår dock att grunderna för avgifternas fördelning och hur de ska beräknas måste bestämmas i kommunens normgivning. Det är viktigt att kommunens politiska beslutsfattare och ansvariga tjänstemän har en god dialog kring verksamhetens investeringsbehov, budget och taxa.  

Nytt normalförslag till kommunal VA-taxa

Svenskt Vattens publikation P120 utgör vägledning för branschen inom befintlig lagstiftning. Publikationen är framtagen inom ramen för gällande lagstiftning och det utrymme som ges i lagen om allmänna vattentjänster. Behov av förändringar i lagstiftning hanteras därför inte i denna publikation. Ladda ner publikationen i Vattenbokhandeln.