Dagvatten

Översvämningar och dagvattenföroreningar

Svenskt Vatten har under många år arbetat intensivt för att ställa om dagvattenhanteringen från stora rör med utsläpp i närmaste recipient till att tröga upp flödena.

Inom Svenskt Vatten har vi arbetat länge med olika frågor kopplade till dagvattenhanteringen. Klimat- och sårbarhetsutredningen, som kom 2007, resulterade i en bredare medvetenhet om hur utsatt samhället är för extrema väderhändelser.

Samhällena riskerar att översvämmas nerifrån, genom stigande vattennivåer i sjö, hav och vattendrag, och uppifrån, genom intensivare nederbörd. Syftet med vårt arbete är att minska risken för skador vid översvämningar liksom att minska utsläppen av dagvattenföroreningar. 

Hållbar dagvattenhantering

Kraven ökar hela tiden på att ställa om till mer översvämningståliga samhällen liksom att minska dagvattnets miljöpåverkan. Utmaningarna är många och det är viktigt att dagvattenfrågan kommer in tidigt i samhällsplaneringsprocesserna; genom att göra rätt direkt kan kostnaderna bli rimliga. 

Vid nybyggnation kan en hållbar dagvattenhantering dels skapa hög säkerhet mot skador vid översvämningar, dels minska utsläpp av dagvattenföroreningar. Det handlar då om att:

  • Fastställa en säker höjdsättning för byggnader relativt omgivande gator och mark.
  • Skapa möjligheter för fördröjning och infiltration av dagvatten, vilket minskar utsläppen till recipienten.
  • Reservera markytor, så kallade översvämningsytor, för att kunna hantera stora regnmängder i samband med kraftiga skyfall.
  • Skapa grönare samhällen som ger ökad trivsel och bättre skydd mot värmeböljor.

Den största och svåraste utmaningen är att säkra upp den befintliga bebyggelsen och infrastrukturen eftersom de yttre ramarna redan är givna. Hur mycket säkerheten kan höjas till rimliga kostnader beror bland annat på hur samhällena har höjdsatts och byggnadernas placering i förhållande till näraliggande vattendrag.

Skyfallsanläggning i Göteborg
Foto: Johan Bävman

 

Viktiga publikationer

För att bättre kunna hantera dagvatten i våra samhällen krävs ett gemensamt agerande över kompetensgränserna. Svenskt Vatten har tagit fram en trilogi av publikationer om att skapa en hållbar dagvattenhantering:

P105 – Hållbar dag- och dränvattenhantering

P104 – Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem

P110 – Avledning av dag-, drän- och spillvatten – funktionskrav, hydraulisk dimensionering och utformning av allmänna avloppssystem 

Mer om P110

P110 – Del 1, Policy och funktionskrav kan laddas ned utan kostnad från Vattenbokhandeln. I publikationen tas ett helhetsgrepp där dimensionering av allmänna avloppssystem sätts in i ett större samhällsperspektiv.

Beräkningstips till P110. Några av beräkningarna i P110 lämpar sig bra för beräkning med exempelvis Excel. Nedan hittar du Excel-beräkningar som svarar mot några av beräkningarna i P110 kap 10 ”Tabell- och diagrambilagor”. 

Observera att all tillämpning av Excel-exempel i länklistan sker helt på eget ansvar, inklusive bedömning av resultatens rimlighet. Svenskt Vatten påtar sig inget ansvar för eventuella felaktigheter eller felaktig användning av dessa exempel.

Beräkningstips till P110

Publikationer i Vattenbokhandeln

Svenskt Vatten Utveckling (SVU) har publicerat ett stort antal rapporter om dagvatten. Du hittar dem direkt genom att klicka på knappen.

Till Vattenbokhandeln

Samarbete kring översvämningsskador

Svenskt Vatten arbetar för en utökad samverkan mellan medlemmarna och försäkringsbolagen när det gäller översvämningsskador. Syftet är att förenkla ärendehanteringen.

Både VA-organisationer och försäkringsbolag upplever ofta att regresser i samband med översvämningsskador är besvärliga att hantera. En regress är ett återkrav av utbetald försäkringsersättning. När försäkringsbolaget reglerat klart en skada mot försäkringstagaren tar bolaget över rätten att driva kraven mot den som kan ha orsakat skadan. 

För VA-organisationerna kommer ibland anmälan som en överraskning flera år senare, informationen kan vara bristfällig och det blir svårt att försöka utreda orsaken efter så lång tid. Från försäkringsbolagens sida upplever man att det är svårt att veta vem som ska kontaktas och att sedan få information om vad som händer i ärendet. 

Kontaktlista VA-organisationer


Bolagisering och sammanslagning av VA-verksamheten i flera kommuner gör det ofta svårt att veta vilken organisation som ska kontaktas. För att förenkla detta har vi upprättat en särskild kontaktlista.

Försäkringsbolag: Hitta snabbt hitta rätt väg in via vår kontaktlista vid regressärenden, se länk nedan. 

VA-organisation: Står ni inte med i listan eller är kontaktuppgifterna inaktuella? Kontakta Jonathan.Larsson@svensktvatten.se för att anmäla kontaktadress som försäkringsbolaget ska använda – helst en funktionsbrevlåda som inte är personbunden, exempelvis regress@vabolag.se. 

Samverkan har resulterat i dessa mallar och dokument

Övrigt material

M134, Klimatförändringarnas inverkan på allmänna avloppssystem, underlagsrapport till Klimat- och sårbarhetsutredningen 2007

En långsiktigt hållbar dagvattenhantering – Planering och exempel 

Sveriges Stadsbyggare, Svensk Försäkring och Svenskt Vatten har tagit fram en gemensam broschyr på temat skyfallshantering 

Skyfallens ABC (pdf), begrepp och fakta om nederbörd och dagvatten

Nederbördsstatisk för dimensionering av dagvattensystem, rekommendationer i samverkan med SMHI

SMHI:s sida om Statistik för extrem korttidsnederbörd (pdf)

Faktablad – Nationell insamling av nederbördsobservationer 

Relaterat innehåll