Slamanvändning och Revaq

Från reningsverk till resursverk

Få andra flöden, av såväl näring som energi, är så stora i samhället som inom VA-sektorn. Varje person använder 120–140 kg vatten och bidrar med dag- och dräneringsvatten till att producera över 300 kg avloppsvatten varje dag, året runt.

Över en miljard ton resurser flyttas varje år från tätort till reningsverk till våra vatten. VA-organisationerna har identifierat en rad resurser i denna stora mängd avloppsvatten som kan tas tillvara i den cirkulära ekonomin för att öka möjligheterna till ett hållbart samhälle i såväl vardag som i kris och beredskap.

I dag används slam oftast till jordtillverkning och växtetablering, om det används alls. För att kunna använda slammet inom jordbruket, krävs att reningsverket är certifierat enligt Revaq. Slamhantering regleras av miljöbalken eller av föreskrifter och andra beslut som meddelas av regeringen eller olika myndigheter med stöd av miljöbalken.

Kommunerna är skyldiga att samla upp och rena avloppsvatten från tätorter så att vattnet kan släppas ut utan olägenheter. Kommunerna ska också se till att hela avloppsanläggningen (inklusive slambehandling och ledningsnät) drivs på sådant sätt att skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljö förebyggs, hindras eller motverkas.

Läs mer om hållbar cirkulär VA (pdf)

Regelöversikt för slam

Nedan finns en kortfattad översikt över de regler som gäller specifikt för hantering av avloppsslam för jordbruksändamål. Det finns även ett par mer omfattande regelöversikter publicerade av Naturvårdsverket respektive Sweco. Naturvårdsverkets Regler för avloppsslam är en bred översikt av vilka regler som i dag gäller för hantering och användning av slam från avloppsreningsverk. SWECO:s Slamregler i korthet (pdf) kommenterar även andra regler som har anknytning till hanteringen av avloppsslam, men som inte innehåller specifika bestämmelser om just slamhantering.

  • Regler för hantering av avloppsslam för jordbruksändamål
    20 § förordning (1998:944) om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter.
    Regeln innehåller: haltgränsvärden för sju metaller i avloppsslam som saluhålls eller överlåts för jordbruksändamål.
    Regeln ska följas av: slamproducenter.

  • Naturvårdsverkets kun­görel­se (SNFS 1994:2) med före­skrifter om skydd för miljön, särskilt mar­ken, när av­loppsslam används i jordbruket
    Regeln innehåller: krav på registerhållning, kontroll, innehållsdeklaration, spridningsbegränsningar, gränsvärden för högsta tillåtna tillförsel av fosfor, kväve och sju metaller, gränsvärden för metallhalt i åkermark.
    Regeln ska följas av: slamproducenter (1–4 §§, 6 § och 11–16 §§) och slamanvändare (1–10 §§ och 15-16 §§).

  • Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring
    Regeln innehåller: fosforgiva, spridningstider, regler för nedbrukning med mera.
    Regeln ska följas av: slamanvändare.

  • 5 och 21 §§ förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd
    Regelns innebörd: Utan tillstånd och anmälan får man normalt inte göra till- och ombyggnader och andra ändringar i verksamheten eller anlägga och driva nya avloppsanläggningar.
    Regeln ska följas av: slamproducenter.

  • Kommunala föreskrifter enl. 40 § 2 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd
    Regelns innebörd: Kommunfullmäktige får meddela föreskrifter om spridande av slam inom område med detaljplan eller intill sådant område om det behövs för att hindra olägenheter för människors hälsa.
    Regeln ska följas av: slamanvändare.

  • Bilagan till förordning (1998:899) – B e 06/12 respektive C e 06/12
    Regelns innebörd: Mellanlagring av mer än 10 ton slam vid något enskilt tillfälle är anmälnings- eller tillståndspliktigt beroende på mängd med mera.
    Regeln ska följas av: slamproducent eller slamanvändare, beroende på vem som mellanlagrar.

Revaq-certifiering

Revaq är ett certifieringssystem med syfte att minska flödet av farliga ämnen till reningsverk, skapa en hållbar återföring av växtnäring samt för att hantera riskerna på vägen dit.

Slam från Revaq-certifierade reningsverk är efterfrågat eftersom det uppvisar god kvalitet. Det är därför avgörande för det förtroendefulla samarbete som nu finns mellan vattentjänstbranschen, jordbruket och livsmedelsindustrin att endast slam från certifierade reningsverk sprids på svensk åkermark. Samspelet mellan dessa aktörer är till stor del avgörande för framtiden för certifieringssystemet Revaq.

Revaq-certifiering ska säkra:

  • fortlöpande ytterligare förbättring av kvaliteten på det avloppsvatten som kommer till reningsverken och därmed på växtnäringen från slammet
  • att alla aktörer erbjuds en öppen och transparent information om hur slammet producerats och om dess sammansättning
  • att växtnäring från avloppsfraktioner produceras på ett ansvarsfullt sätt och att kvaliteten uppfyller fastställda krav.

Hur Revaq-certifierar vi vårt reningsverk?

För att bli Revaq-certifierat behöver reningsverket bedriva ett aktivt och strukturerat uppströmsarbete. Arbetet styrs till stor del av dokumentet Regler för certifieringssystemet Revaq.

Har ni börjat fundera på att certifiera er enligt Revaq? Då bör ni i ett tidigt skede kontakta certifieringsorganet, RISE. De kan berätta hur certifieringsprocessen fungerar och vilken kontakt ni ska ha med RISE framöver. Bland annat ska ni fylla i blanketten "RISE – Ansökan om Certifiering enligt Revaq", som finns här nedanför.

  • Vad kostar det?
    Avgifterna till Svenskt Vatten är 70 öre per aktuell ansluten fysisk person till avloppsreningsverket. Om slam från andra reningsverk behandlas i det certifierade reningsverket, ska även antalet personer anslutna till dessa räknas in. Maxavgiften för ett reningsverk är 170 000 kronor.

  • Ansökan för certifieringsorgan
    Är ni ett certifieringsorgan som skulle vilja certifiera enligt Revaq? För att få certifiera enligt Revaq och således vara ackrediterad för det så behövs en formell ansökan hos SWEDAC. Kontakta Revaqs sekretariat för mer information.

Revaqs organisation

Organisationen består av en rad aktörer som alla har samma drivkraft: att ha säkra kretslopp mellan stad och åkermark av mullbildande ämnen och näringsämnen i slam.

Inom Revaq finns en styrgrupp, en regelkommitté, ett vetenskapligt råd och ett sekretariat. I styrgruppen ingår LRF, Livsmedelsföretagen, ett reningsverk samt Svenskt Vatten. Naturvårdsverket är adjungerade. Ordförande för styrgruppen är Anders Finnson, Svenskt Vatten AB. Styrgruppen har utsett Hans Augustinsson, Hushållningssällskapet, till ordförande för regelkommittén. Anna Wårberg ansvarar för Revaqs sekretariat.

Revaq-sekretariatet

Har du frågor om certifieringssystemet, vill ha tips på kvalitetsrutiner, lämna yttranden till regelkommittén eller lämna synpunkter på certifieringsreglerna? Kontakta då Revaq-sekretariatet via e-post.

Kontakta Revaq-sekretariatet
Mallar och dokument för Revaq-certifiering

Våra utbildningar inom Revaq

Relaterat innehåll