Säkerhetsarbete inom VA

Grundläggande för allt säkerhetsarbete är att vara medveten om vilka resurser som ska skyddas. Utan en inventering av de skyddsvärda resurserna ”svävar säkerheten fritt”. Det är viktigt att inse att säkerhet inte enbart handlar om tekniska skydd som lås och larm. För om man inte har tänkt igenom vem som ska agera och vad som ska göras när det går ett larm är investeringen i larmet värdelös. Om larmet går till fel person är larmet också meningslöst.

Personalen måste alltså vara utbildad. Ansvarsfördelning och utbildning är minst lika viktiga komponenter som tekniska skyddsanordningar.

Livsmedelsverket arbetar med olika aktörers förmåga till krishantering på flera sätt och tillhandahåller information på sin hemsida och i handböcker. Där står att läsa mer om säkerhetsaspekter inom dricksvattenproduktion och försörjning och om andra hot och risker som inte nämns i denna sektion, till exempel olyckor och föroreningsutsläpp. 

Vem vilar säkerhetsansvaret på?

Varje VA-organisation bör ha en säkerhetspolicy och säkerhetsplan med riktlinjer, rutiner och utpekat ansvar för säkerhetsarbetet. Ansvaret för säkerheten skiljer sig normalt inte från andra verksamhetskrav och ligger alltså hos verksamhetsutövaren. I de fall VA-verksamheten är en del i kommunens egen organisation delegeras normalt ansvaret till VA-chefen. När verksamheten är ett eget aktiebolag eller en del av ett kommunalförbund uppstår det lätt otydligheter när det gäller säkerhetsansvaret. Detta blir ofta tydligt när man ställs inför en händelse, exempelvis när det behövs nödvattenförsörjning i större skala och under längre tid.

Outredda frågor kan vara hur och vem som ska informera, vem som ska upprätta informationscentraler, hur information vidarebefordras mellan kommun och bolag, vem som ansvarar för att upprätta planer för nödvattenförsörjning, och så vidare. Därför är det viktigt att det finns dokumenterade överenskommelser när det gäller vem som ansvarar för vad.

Kommunen bör ha en säkerhetspolicy som gäller för alla sina verksamheter. Med utgångspunkt från denna policy skapar varje verksamhet sin säkerhetsplan och sina riktlinjer för säkerheten. 

I större organisationer kan det finnas en utpekad säkerhetsansvarig som har fackkunskap och som ansvarar för att stödja säkerhetsarbetet inom organisationen. I kommunen finns ofta en säkerhetssamordnare som har till uppgift att samordna och stötta verksamheterna. Säkerhetssamordnaren har normalt inte ansvar för säkerheten. Arbetet bör, oavsett om extern hjälp anlitas eller inte, ledas av den som är ansvarig för säkerheten. Det är viktigt att organisationen i sig är delaktig i processen och inte blint förlitar sig på att någon annan löser problemet.

I konventionellt säkerhetsarbete ingår en risk- och sårbarhetsanalys, där risken är en sammanvägning av sannolikheten för att en händelse ska inträffa och omfattningen av konsekvensen när den har skett. Om man inte har identifierat sina sårbarheter är det svårt att bestämma skyddsbehovet. I detta arbete ger Livsmedelverkets skrift Risk- och sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning (pdf) på ett enkelt sätt råd om hur du kan gå tillväga. 

Analysera och klassificera

Upprätta objektslista

Upprätta en lista över alla objekt i vattenförsörjningssystemet. Listan ska täcka hela kedjan från vattentäkten till konsumenten. Objektslistan kan innehålla:

• Vattentäkt
• Vattenverk
• Reservoarer
• Tryckstegringsstationer
• Vattenledningsnät inklusive ventilkammare, brandposter, serviser, med mera.

Konsekvensanalys

Nästa steg är att bedöma konsekvensen av inbrott, skadegörelse och andra hot utifrån objekten på listan. Kan ett antal konsumenter bli utan vatten? Kan konsumenterna få förorenat vatten? Hur många konsumenter berörs om objektet blir utsatt?

För varje objekt på listan väljs en konsekvensnivå med stöd av tabellen. Tabellen är ett exempel på hur man skulle kunna tänka när man delar in sina ”objekt” i konsekvensnivåer. Konsekvensen av en händelse bör vara det som styr skyddsbehovet.

Skyddsklassificering 

När du har tilldelat en konsekvensnivå för varje objekt på listan har du underlag för att välja lämpliga skyddsåtgärder. Arbetet underlättas om man har skapat en tabell som visar vilket fysiskt skydd som motsvarar varje säkerhetsnivå, se tabell nedan.

Förteckning över befintligt skydd och/eller säkerhetsåtgärder

I ett enkelt dokument med objektslistan som utgångspunkt redogörs för det skydd och de åtgärder som finns i dag. Detta blir ett dokument som visar dagens status. Dokumentet bör betraktas som känsligt och kanske sekretessbeläggas enligt offentlighets- och sekretesslagens 18 kap 8 §.

Handlingsplan för fortsatt säkerhetsarbete

För att uppnå god säkerhet krävs ett konsekvent och systematiskt säkerhetsarbete. En handlingsplan som upprättas inför varje verksamhetsår kan vara till stor hjälp, i synnerhet om den är en del i den ordinarie verksamhetsplanen där också budget ingår. Handlingsplanen ska innehålla följande:

• Planering av skydd och säkerhetshöjande åtgärder
• Finansiering av skydd och säkerhetshöjande åtgärder
• Införande av skydd och säkerhetshöjande åtgärder
• Underhåll av skydd och säkerhetshöjande åtgärder
• Kontroll av skydd och säkerhetshöjande åtgärder
• Löpande åtgärder (för underhåll)