Skadestånd

För att huvudmannen eller en fastighetsägare ska bli skadeståndsskyldig enligt vattentjänstlagen förutsätts att de har överskridit sin rätt eller åsidosatt en skyldighet enligt lagen eller en föreskrift som har meddelats med stöd av lagen. Det krävs alltså att skadan ska ha uppstått i ett VA-förhållande.

Vattentjänstlagen innehåller uttryckliga skadeståndsregler i 44–49 §§. I 46–47 §§ har man infört formuleringen som fanns i 1970 års VA-lag:

”Har huvudman eller fastighetsägare överskridit sin rätt eller åsidosatt sin skyldighet i förhållande till den andre skall han återställa vad som rubbats eller fullgöra vad som eftersatts samt ersätta skadan.”

Frågor och svar – skadestånd

Här föreligger ett strikt skadeståndsansvar (46-47 § vattentjänstlagen) om huvudmannen eller fastighetsägaren har överskridit sin rätt eller åsidosatt sin skyldighet i VA-förhållandet till den andre. Vållande pga vårdslöshet eller försumlighet diskuteras inte. Skadeståndsansvaret är lika strikt både för huvudmannen och fastighetsägaren.


När lägsta golvhöjd, källargolvshöjd eller annat meddelas i ett bygglov så är det bland annat med hänsyn till att huvudmannen ska kunna leva upp till de krav på säkerhet som finns i vattentjänstlagen. Om fastighetsägaren på eget initiativ väljer en lägre golvhöjd och då får en översvämning, som det visar sig inte hade hänt om golvhöjden hade varit den som angavs i bygglovet, så får fastighetsägaren anses ha orsakat sin egen skada. Ingen ersättning ska utgå i sådana fall.


Huvudmannen är ersättningsskyldig för ekonomisk skada, sakskada och personskada under förutsättning att skadorna har uppkommit på grund av att huvudmannens anläggning inte levt upp till skäliga anspråk på säkerhet. Sakskador är trasiga och förstörda saker och ekonomisk skada är exempelvis inkomstförluster på grund av översvämningsskadan. En fastighetsägare kanske måste stänga sin affär eller fabrik på grund av översvämningsskadan och förlorar då inkomster, vilket leder till ekonomisk skada.

En ersättning kan jämkas om fastighetsägaren har varit medvållande till sin egen skada. Beroende på hur mycket medvållande fastighetsägaren har varit så påverkas ersättningsnivån på den skada som uppkommit.

Sveda och värk är enbart förknippat med personskada. Begreppet finns inte för sakskador eller ekonomisk skada. En sakskada eller ekonomisk skada kan upplevas som jobbig på många sätt men huvudmannen är i dessa fall inte skyldig att ersätta fastighetsägaren för det obehag som upplevs.


En LTA-pump som är placerad hos fastighetsägaren p.p.a. ett trycksatt spillvattensystem, ägs av huvudmannen. Huvudmannen är den som måste ta hand om fel på pumpen, sköta service och se till att den fungerar. Fastighetsägaren är skyldig att följa bestämmelserna i ABVA, där det tydligt står (för de som använder sig av Svenskt Vattens förslag) att fastighetsägaren inte får släppa ut vad som helst i avloppet. Om en fastighetsägare spolar ner något i spillvattnet så att det orsakar skador på huvudmannens nät eller pumpar, kan fastighetsägaren bli skyldig att ersätta skadan. Om en LTA-pump går sönder på grund av andra orsaker, som inte fastighetsägaren är skyldig till, är det huvudmannen som får stå för reparationen.