-
Utbildning & konferens
-
Nätverk & medlemskap
-
Om oss
Dricksvattenföreskrifterna LIVSFS 2022:12
Livsmedelsverket har tagit fram nya dricksvattenföreskrifter (LIVSFS 2022:12) som reglerar de delar av dricksvattendirektivet som rör produktionen och hanteringen av samt kvaliteten på dricksvatten. Föreskrifterna började gälla den 1 januari 2023 med övergångsbestämmelser fram till 1 januari 2026. LIVSFS 2022:12 kommer sannolikt att uppdateras under 2025 för att omfatta till exempel obligatorisk inrapportering av överskridanden av gränsvärden samt incidenter för alla producenter och tillhandahållare av dricksvatten.
Vattenläckage
Enligt artikel 4.3 i dricksvattendirektivet ska medlemsländerna bedöma sina vattenläckagenivåer. Bedömningen ska omfatta de som tillhandahåller minst 10 000 m³ per dag eller försörjer minst 50 000 personer. Bedömningens resultat ska lämnas till kommissionen senast den 12 januari 2026.
Livsmedelsverket ansvarar för att samla in uppgifter, göra en sammantagen bedömning av vattenläckagen i Sverige och rapportera in resultatet till kommissionen.
Efter att medlemsländerna har lämnat över resultaten av bedömningen om vattenläckage ska kommissionen fastställa ett tröskelvärde för vattenläckage. Om Sverige överskrider tröskelvärdet måste Sverige ta fram en handlingsplan för hur läckagenivåerna ska minska. Tröskelvärdet ska fastställas av kommissionen senast den 12 januari 2028 och den eventuella handlingsplanen ska vara klar senast den 12 januari 2030.
Riskbedömning av tillrinningsområdet
Enligt artikel 8 i dricksvattendirektivet ska medlemsländerna genomföra riskbedömning och riskhantering av tillrinningsområden för uttagspunkter för dricksvatten. I riskbedömningen ingår att:
- karaktärisera tillrinningsområden för uttagspunkter
- identifiera faror och farliga händelser
- övervaka i yt- och grundvatten
Havs- och vattenmyndigheten och Sveriges geologiska undersökning (SGU) ansvarar för att ta fram föreskrifter för riskbedömningen. Vattenmyndigheterna ska inom sina respektive vattendistrikt se till att riskbedömningen genomförs. I förlängningen ska dricksvattenproducenterna använda resultatet av riskbedömningen av tillrinningsområdet i sin faroanalys för att avgöra om vissa faror behöver hanteras särskilt. Föreskrifterna kommer troligen under 2025.
Riskbedömning av fastighetsinstallationer
Medlemsländerna ska enligt artikel 10 i dricksvattendirektivet genomföra en riskbedömning av fastighetsinstallationer. Riskbedömningen ska omfatta en allmän analys av de potentiella risker som är förknippade med fastighetsinstallationer. I detta innefattas även att övervaka särskilda parametrar i prioriterade fastigheter kopplade just till fastighetsinstallationer. Detta handlar om övervakning av bly och Legionella, men kan även handla om andra ämnen som bedöms relevanta enligt riskbedömningen. Folkhälsomyndigheten ansvarar för att genomföra riskbedömningen av fastighetsinstallationer.
Material i kontakt med dricksvatten
I artikel 11 i dricksvattendirektivet regleras minimikrav för hygien för material som kommer i kontakt med dricksvatten. Till skillnad från många andra delar i dricksvattendirektivet har akter beslutats av kommissionen som gäller direkt för medlemsländerna, det vill säga att inga nationella föreskrifter krävs för att lagstiftningen ska vara gällande i Sverige. Målet med detta är att skapa ett EU-harmoniserat regelverk. Material i kontakt med dricksvatten regleras i sex olika rättsakter som handlar om hygieniska egenskaper för material och produkter i kontakt med dricksvatten.
Reglerna omfattar produkter som används i nya installationer, samt vid renovering och reparation av redan befintliga installationer. Regelverket för material i kontakt med dricksvatten ska börja tillämpas från 31 december 2026 med en övergångsperiod till 31 december 2032. Det innebär att byggprodukter som har ett nationellt godkännande som är giltigt den 31 december 2026 även får användas under övergångsperioden.
Boverket är ansvarig myndighet för frågor som gäller material i kontakt med dricksvatten. De ska bland annat samordna information och vägledning om byggprodukter som kommer i kontakt med dricksvatten.
vattnets kvalitet
Material i kontakt med dricksvatten
Allt material påverkar i någon grad vattnets kvalitet och vattnet kommer också att påverka materialens livslängd. Det är viktigt att ta hänsyn till detta när man väljer material och produkter som ska användas i dricksvattenanläggningar.
Information till allmänheten
Enligt artikel 17 i dricksvattendirektivet ska producenter och tillhandahållare av dricksvatten informera konsumenterna. Kraven på information till allmänheten gäller, förutom kvaliteten på dricksvattnet, uppgifter om vattenförbrukning, vattenleverantören, vattenverket samt relevant information om faroanalysen. Kraven på information har införts i 3 a § livsmedelsförordningen (2006:813) och trädde i kraft den 1 april 2024.
Livsmedelsverket är ansvarig myndighet för att vägleda VA-organisationerna kring vilken information som ska lämnas och på vilket sätt den bör lämnas. Livsmedelsverkets vägledning kommer sannolikt att publiceras under 2025. Svenskt Vatten anser att VA-organisationerna bör invänta vägledning från Livsmedelsverket innan informationen enligt artikel 17 i dricksvattendirektivet görs tillgänglig.
Rapportering till myndigheter
Medlemsländerna ska enligt artikel 18.1 c-d i dricksvattendirektivet sammanställa och rapportera data om:
- information om överskridanden av de gränsvärden som finns i LIVSFS 2022:12 samt vilka åtgärder som vidtagits.
- information om incidenter som har orsakat potentiell risk för människors hälsa samt
- vilka åtgärder som vidtagits. Detta gäller för incidenter som har varat i mer än tio dagar i rad och drabbat minst 1 000 personer.
Rapporteringen ska göras från VA-organisationerna till Livsmedelsverket som i sin tur ansvarar för rapportering till kommissionen.
Dricksvattenrapportering enligt drickvattendirektivet
Utöver rapportering av överskridanden och incidenter pågår det även arbete kring upprättandet av en nationell portal för rapportering av råvatten- och dricksvattendata. Ett regeringsuppdrag återrapporterades i maj 2024 men det är ännu oklart om portalen kommer att bli verklighet.
PFAS
I dricksvattenföreskrifterna (LIVSFS 2022:12) finns nya gränsvärden för PFAS4 och PFAS21 som ska tillämpas från och med 1 januari 2026. I dricksvattendirektivet finns två parametrar för PFAS – summan av PFAS samt PFAS totalt. Summan av PFAS motsvarar det svenska gränsvärdet för PFAS21. PFAS totalt innebär analys av den totala PFAS-halten i dricksvattnet. Kommissionen har tagit fram tekniska riktlinjer för hur de bedömer att undersökningen av parametern PFAS totalt bör gå till. Medlemsländerna kan välja att införa båda parametrarna (summan av PFAS och PFAS totalt) eller bara en av dem. Livsmedelsverket har än så länge inte signalerat att parametern PFAS totalt kommer att införas i LIVSFS 2022:12.
I kommissionens tekniska riktlinjer för PFAS tydliggörs också hur man ska tänka kring TFA (trifluorättiksyra) i förhållande till parametern PFAS totalt. De analysmetoder som anges för PFAS totalt är inte validerade för TFA. Vid analys av PFAS totalt kan en riktad analys för TFA genomföras för att avgöra vad som är TFA och vad som är andra slags PFAS. Däremot ska inte TFA inkluderas i summavärdet för att bedöma parametern PFAS totalt. Hos Efsa pågår just nu ett arbete att värdera hälsoriskerna kopplat till TFA. Detta arbete beräknas vara klart hösten 2025. Inom kommissionen pågår också ett arbete att tillsammans med Världshälsoorganisationen (WHO) kartlägga PFAS (inklusive TFA). Detta arbete kommer att pågå till slutet av 2026.
