-
Utbildning & konferens
-
Forskning
-
Nätverk & medlemskap
-
Om oss
Det reviderade avloppsdirektivet
Under slutet av 2024 röstades det reviderade avloppsdirektivet igenom och det trädde officiellt i kraft den 1 januari 2025. Än så länge dröjer det innan svenska VA-organisationer behöver efterleva kraven i direktivet. Senast den 31 juli 2027 ska det vara infört i svensk lagstiftning. Bestämmelserna gäller först när detta arbete slutförts. På den här sidan hittar du aktuell information om införandet och vi kommer kontinuerligt att uppdatera längs med resans gång.
Svenskt Vatten planerar att under 2025 arrangera webbinarier där vi går igenom de viktigaste delarna i avloppsdirektivet.
Aktuell tidsplan för pågående arbete
Direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (2024/3019), eller avloppsdirektivet i vardagsspråk, trädde i kraft den 1 januari 2025. Den fullständiga direktivstexten kan du ta del av hos EU. Bestämmelserna i avloppsdirektivet gäller i Sverige först när det är infört i svensk lagstiftning. Det är viktigt att våra medlemmar inväntar införandet i svensk lagstiftning då reglerna kan bli strängare än artiklarna i avloppsdirektivet.
Regeringen gav i december 2024 Naturvårdsverket i uppdrag att analysera avloppsdirektivet och lämna förslag på författningsändringar som är nödvändiga för att genomföra direktivet. I Naturvårdsverkets uppdrag ingår också att genomföra en konsekvensanalys av de föreslagna författningsändringarna. Förslag till författningsändringar ska redovisas till Regeringen senast den 30 januari 2026. Svenskt Vatten kommer att följa detta arbete samt återrapportera till medlemmarna.
Tertiär rening
När det gäller den så kallade tertiära reningen, eller “tredje” steget, klarar de svenska reningsverken redan de nya kraven vad gäller fosfor. För reningsverk över 150 000 pe gäller kvävekrav automatiskt. Krav i utgående vatten på max 8 mg N/l eller 80 procent rening. 30 procent av reningsverken ska vara klara dessa krav senast 2033 och 100 procent av reningsverken ska klara kraven senast 2039.
För reningsverk mellan 10 000 –150 000 pe gäller krav om recipienten är känslig för kväve. Kraven på utgående vatten är max 10 mg N/l eller 80 procent rening. 20 procent av reningsverken ska klara dessa reningskrav senast 2033 och 100 procent senast 2045. Den nationella lagstiftningen kommer att besluta var i implementeringstrappan olika reningsverk placeras.
Andra viktiga nyheter om kväverening jämfört med dagens svenska situation är att möjligheten att tillgodoräkna sig kväveretention blir mer reglerad än idag och att möjligheten att tillgodoräkna sig kväveretention försvinner helt den 31 december 2045. Denna förändring påverkar ett tjugotal inlandsreningsverk i södra Sverige.
Kvartär rening
Krav på så kallad kvartär rening innebär ett krav på ett “fjärde” reningssteg med avancerad rening för att rena bort organiska svårnedbrytbara och miljöfarliga ämnen från bland annat läkemedel och kosmetik. Reningskraven innebär att minst sex stycken i avloppsdirektivet namngivna indikatorsubstanser ska renas med minst 80 procent.
Samtliga avloppsreningsverk med en belastning på 150 000 pe eller mer ska implementera kvartär rening enligt nedan implementeringstrappa:
- Senast den 31 december 2033 för 20 procent av dessa reningsverk.
- Senast 31 december 2039 för 60 procent av dessa avloppsreningsverk, och
- Senast 31 december 2045 för samtliga av dessa avloppsreningsverk.
För tätorter med 10 000 pe eller mer ska en riskbedömning genomföras och för de reningsverk som bedöms ha behov av kvartär rening ska detta implementeras enligt nedan implementeringstrappa:
- Senast den 31 december 2033 för 10 procent av dessa tätorter.
- Senast den 31 december 2036 för 30 procent av dessa tätorter.
- Senast den 31 december 2039 för 60 procent av dessa tätorter, och
- Senast den 31 december 2045 för 100 procent av dessa tätorter.
Den nationella lagstiftningen kommer att besluta var i implementeringstrappan olika reningsverk placeras.
Läkemedelsrester
Svenskt Vatten tycker
Färre miljöfarliga läkemedel bör skrivas ut, och när de skrivs ut borde producenten finansiera rening. Receptfria läkemedel bör miljömärkas.
- Läkare bör, när det är medicinskt möjligt och patientsäkert, avstå från att förskriva läkemedel som Havs- och vattenmyndigheten betraktar som särskilda förorenande ämnen (SFÄ).
- Ett utvidgat producentansvar för läkemedel bör införas för att stimulera mindre miljöskadliga produkter och finansiera nödvändig rening.
- Regeringen bör öka stödet till avancerad reningsteknik så att läkemedelsrester och andra mikroföroreningar kan minskas.
- Fass bedömning av miljörisk hos läkemedel måste överensstämma med Havs- och Vattenmyndigheten klassificering av särskilt förorenande ämnen (SFÄ).
- Miljömärkning av receptfria läkemedel bör införas.
Utökat producentansvar
Utökat producentansvar i avloppsdirektivet innebär att den som sätter svårnedbrytbara ämnen på EU:s marknad i form av läkemedel- eller kosmetikaprodukter ska betala minst 80procent av kostnaden (kapital och driftkostnader) för den kvartära reningen.
Energineutralitet
Energibesiktningar av avloppsreningsverk och ledningsnät som är i drift ska göras vart fjärde år. Energibesiktningarna ska inbegripa identifiering av potentialen för kostnadseffektiva åtgärder för att minska energianvändningen och öka användningen och produktionen av förnybar energi, med särskilt fokus på att identifiera och utnyttja potentialen för biogasproduktion eller återvinning och användning av spillvärme, och samtidigt minska utsläppen av växthusgaser.
Den totala årliga energi från förnybara energikällor, som produceras i eller utanför avloppsreningsverken av, eller på uppdrag av, ägarna eller operatörerna av avloppsreningsverk som renar en belastning på 10 000 pe eller mer, oavsett om dessa reningsverks ägare eller operatörer använder denna energi i eller utanför reningsverken, motsvarar minst
- 20 procent av sådana reningsverks totala årliga energianvändning senast den 31 december 2030.
- 40 procent av sådana reningsverks totala årliga energianvändning senast den 31 december 2035.
- 70 procent av sådana reningsverks totala årliga energianvändning senast den 31 december 2040.
- 100 procent av sådana reningsverks totala årliga energianvändning senast den 31 december 2045.
Övriga nya regleringar
Förutom de regleringar som nämns ovan så tillkommer flertalet nya regleringar som rör områden inom exempelvis kontroll av växthusgaser och smittförande organismer, avloppsplaner och bräddningar, rätt till sanitet, information till allmänheten och rapportering.
