Svenskt Vatten i Almedalen 2023

Årets Almedalsvecka genomförs den 27 juni till 1 juli och Svenskt Vatten är på plats 28 - 29 juni. Under dessa dagar arrangerar vi två egna seminarier och ett samarrangemang tillsammans med Energiföretagen, Energigas Sverige och Avfall Sverige. Dessutom deltar vi i ett antal rundabordssamtal.

"Vattenkrig" - vem ska ha rätt till vattnet och hur fördelar vi vattnet?

28/6 13.30-14.30
Mellangatan 1
Medverkande: Henrik Wingfors, moderator Svenskt Vatten, Peter Sörngård, Svenskt Vatten, Håkan Björklund, Axfood, Beatrice Rindevall, Svenska Naturskyddsföreningen, Helena Sjögren, Skogsindustrierna, Ilmar Reepalu, ordförande Sydvatten.

Vi tar vattnet för givet i Sverige, men det måste vi sluta med. Ett varmare klimat påverkar främst vattnet. Vattenbrist och torka har vi redan upplevt, senast 2018. Vi ser återkommande konflikter i Sverige och utomlands. Hur ska vi förebygga problemen. Vem ska få vatten när det inte räcker till alla? Vem ska bestämma vem som ska få vatten? Ransonering?

Näringslivet, kommunerna, lantbruket, privatpersonerna använder samma vatten som naturen är beroende utav. I det här seminariet ska vi försöka reda ut hur vi kan hantera denna intressekonflikt utan skapa konflikt mellan människor, ekonomiska intressen och natur. Vattenbrist på Gotland är välkänt men vattenbrist finns på många fler ställen och kommer breda ut sig i landet. I Skåne räcker inte vattnet, de hämtar redan från Småland. Sverige har ingen kontroll kring hur mycket vatten som tas ut från naturen (yt-och grundvatten) och lagstiftningen är gammal och utgår i från att vatten är en oändlig resurs. Insatser behövs, men vem ska göra vad och när?

 

Hur mycket får vattnet kosta?

28/6 15.00-16.00
Mellangatan 1
Medverkande: Henrik Wingfors, moderator Svenskt Vatten, Pär Dalhielm, VD Svenskt Vatten, Erik Karlsson, tillgångsstrateg Svenskt Vatten, Erik A. Eriksson, generalsekreterare Hela Sverige ska leva, Joakim Järrebring (S), MJU, Johanna Hornberger (M), MJU

Den senaste tidens stora torka och förra årets översvämningar i Europa påminner oss om att vatten är en resurs likt ingen annan. Utan en stabil vattenförsörjning blir ett samhälle snabbt mycket sårbart. Hur ska vi få ett Sverige där hela landet har en jämlik och hållbar fördelning av vatten.

I Sverige ansvarar kommunerna för vattenförsörjningen och de spelar också en viktig roll för samhällets klimatanpassning. Att rena Sveriges vatten och samtidigt motverka konsekvenser av torka, skyfall och översvämningar kan närmast beskrivas som en övermäktig uppgift som kräver enorma resurser. I dagsläget finns det en rad mindre statliga investeringsstöd för kommunerna att söka för klimatanpassning. Dessa investeringar gör stor nytta för kommunen när det gäller specifika projekt men på en nationell nivå skapar nuvarande ansvarsfördelning, organisering och styrmedel otillräckliga incitament för att säkerställa att nödvändiga åtgärder för Sveriges vattenförsörjning kommer till stånd. Under den kommande mandatperioden krävs det breda överenskommelser som möjliggör kommunernas långsiktiga planering och då krävs det nationella beslut. Regeringen behöver ta fram en blå färdplan för hur stat och kommuner i Sverige ska kunna säkra landets vattenförsörjning i framtiden.

 

Hur säkrar vi trygg försörjning?

29/6 09:00 - 09:45
Cramérgatan 5, Almedalsbiblioteket, "E31"
Samarrangemang med Energiföretagen, Energigas Sverige och Avfall Sverige

Samhällets funktioner är komplexa och känsliga, många som är särskilt viktiga att upprätthålla även i krissituationer tar vi för givna. Är vi förberedda, kan vi leverera värme, vatten, bränsle, hantera avfall? Hur upprätthålls de idag? Förutsättningarna för att klara ökade påfrestningar? Vem ansvarar?

Frågan om fungerande samhällsfunktioner, inte minst i tider av kris, har blivit allt viktigare. Utifrån fyra exempel tar vi upp konkreta förmågor som idag har en viktig roll i samhället och vad som behövs för att stärka dessa funktioner ytterligare. Vi tittar närmare på hur vi kan upprätthålla grundläggande infrastruktur såsom t.ex. kraftvärme. Kraftvärmen är unik eftersom det är ett inhemskt och tillgängligt bränsle som förbränns i en panna och kan ge el lokalt, oberoende av säsong och väder. Genom s.k. Ö-drift kan el levereras lokalt vid en störning. Men vilka krav och satsningar finns för att denna förmåga skall finnas?