-
Våra sakområden
Våra sakområden
Dricksvatten
VA-infrastruktur
Avlopp och miljö
Klimat och hållbarhet
Säkerhet och beredskap
Kommunikation och samverkan
Organisation och styrning
-
Utbildning & konferens
-
Forskning
-
Nätverk & medlemskap
-
Om oss
Strålkastarljuset riktat mot VA-juridiska frågor på branschens eget forum
Nyheter, aktuella frågor, EU-direktiv och kommande krav fanns på agendan när drygt 160 VA-juridiskt intresserade deltagare samlades på Elite Hotel Marina Tower för årets VA-Juridiskt Forum. Att årets stora nederbördsmängder satt sina spår blev tydligt redan under konferensens första dag. Då framgick det att ett ämne var extra efterfrågat – dagvattenhantering. Särskilt aktuell blir kanske frågan med tanke på att samtliga kommuner ska ha en vattentjänstplan på plats vid årsskiftet, något Sollentuna kommun är väl på väg mot. Företrädare för kommunen var på plats för att dela med sig av sin process och några handfasta tips att nyttja under resans gång. – De generella medskicken vi har till er alla är att utgå från den egna kommunens behov, var modiga och skapa en produkt som är meningsfull för er, berättade Towe Holmborn, vattensamordnare på Sollentuna kommun.
Nacka visade upp sig från sin allra vintrigaste sida när VA-Juridiskt Forum under två dagar flyttade in på Elite Hotel Marina Tower för att rikta strålkastarljuset på VA-juridikens allra mest aktuella frågor. På Saltsjöqvarns kaj blåste isiga vindar, men inne på hotellet var det brännande ämnen som togs upp. Under den första dagen diskuterades nyheter på den VA-juridiska fronten, inte minst i form av direktrapporter från EU-arbetet i Bryssel, samt beredskap och säkerhet. En av de aktuella EU-frågor som presenterades var Svenskt Vattens kommande vägledning om EU:s taxonomi och CSRD-rapportering som hägrar inom närtid. Svenskt Vattens Ulf Thysell, strateg för klimatanpassning och civil beredskap, presenterade de kommande kraven och framhöll tre huvudsakliga syften; att ställa om investeringar till hållbara investeringar, att hantera de finansiella risker som finns i anslutning till klimatförändringarna och att främja öppenhet och långsiktighet. Trots att det i första skedet är bolag som berörs underströk Ulf vikten av att bevaka frågan även från kommunalt håll.
– Kommunerna kommer på ett eller annat sätt beröras av taxonomin för det är så tongivande för den gröna given, men det är svårt att säga här och nu på vilket sätt, sa han.
Tydlig efterfrågan på dagvattendiskussion
Två direktiv inom EU:s gröna giv som behandlades under konferensen var de för branschen avgörande dricksvatten- och avloppsdirektiven.
Bland annat påpekade Anders Finnson, samordnare för Svenskt Vattens EU-arbete, att slutresultatet av de förhandlingar av ett nytt avloppsdirektiv som nu pågår i Bryssel kommer att få konsekvenser för VA-organisationerna de närmaste två till tre decennierna och Kerstin Rosén Nilsson, miljöhandläggare på Naturvårdsverket, informerade om nuläget i de pågående förhandlingarna och hur förslagen passar de svenska förhållandena.
En fråga under konferensen som var särskilt efterfrågad var dagvattenhantering. En snabb mentiundersökning i lokalen visade att just dagvattenfrågan som lyftes under konferensens andra dag var en efterlängtad programpunkt. Temat inleddes av Nina Lans från Naturvårdsverket som presenterade deras vägledning för hållbar dagvattenhantering. Hon betonade vikten av att VA-huvudmän bjuds in till arbetet och sedan är med i varje steg, men lyfte även att frågan är större än VA.
– Det behöver vara en kommunövergripande samverkan för att uppnå en långsiktig, hållbar dagvattenhantering, förklarade hon.
Som nämnt tidigare fick åhörarna även ta del av Sollentuna kommuns resa mot att ta fram sin vattentjänstplan. Deras budskap var att ensam inte är stark, så även här fanns tydliga tecken på att samverkan blir en nyckel i såväl daglig drift som arbete med dagvattenhantering eller vid oförutsedda omständigheter. De poängterade också vikten av att utgå ifrån den egna kommunens förutsättningar. Under temat ”hållbar dagvattenhantering” hanns även försäkringsfrågan med – en fråga som blossade upp ordentligt i kölvattnet av ovädret Hans och fortsätter vara aktuell. Bland annat fick publiken ta del av Sara von Ehrenheim erfarenheter från Stockholm Vatten och Avfall, och hon poängterade svårigheterna med att försäkra en VA-anläggning. En av punkterna hon särskilt lyfte var det faktum att klimatförändringarna är en jätteutmaning, då de dels yttrar sig i form av ökade mängder nederbörd, dels i form av längre perioder av torka.
– Vi kan inte planera i förväg för vi vet inte – kommer det regna jättemycket i sommar, eller kommer det regna nästintill ingenting, sa hon.
PFAS: ”Direkt pågående just nu”
Naturligtvis blir ingen VA-juridisk konferens fullkomlig utan att de hyperaktuella PFAS-målen adresseras. Direkt från huvudförhandlingarna i miljöbalksmålet mellan den egna arbetsgivaren och Försvarsmakten anslöt Björn Gullefors, bolagsjurist på Uppsala Vatten och Avfall, för att prata om såväl den processen som Ronneby-målet. I det sistnämnda konstaterade han att det är svårt att uppskatta hur berörda andra aktörer blir av utfallet då halterna i fråga var extremt höga, men frågan om PFAS-halter i blodet räknas som kroppsskada är av intresse för hela branschen att följa. Gällande Uppsala-fallet kan målets upplösning i stället besvara frågan om vilka beviskrav som krävs för att ställa en förorenare till ansvar. Oavsett utgång har de båda fallen en sak gemensam – det är svårt att se att det finns en vinnare i dem. Själv uttryckte Björn det faktum att ett skadestånd från förorenaren bara är en början på arbetet med PFAS-förekomsterna i Uppsala.
– Vi ser ingen ände på saneringsarbetet, det är evighetskemikalier vi pratar om, meddelade han.
Budskapet om att inte förlita sig på dyr och komplicerad rening delades även av Jenny Ivarsson från Kemikalieinspektionen. Hon fanns med för att presentera förslaget om en bred begränsning av PFAS-ämnen i REACH. Kemikalieinspektionen är en av fem myndigheter inom EU som tagit fram förslaget som för tillfället utvärderas av den europeiska kemikaliemyndigheten ECHA:s vetenskapliga kommittéer. Budskapet är tydligt – PFAS får inte hamna i miljön.
– När man väl släpper ut dem i miljön är det omöjligt att rena, vi måste stoppa dem vid källan, sa Jenny.