Stormen Boris konsekvenser visar vikten av förberedande åtgärder

Kraftiga översvämningar har drabbat flera länder på den europeiska kontinenten. I takt med klimatförändringarna blir kraftig nederbörd en allt vanligare företeelse – även hos oss i Sverige. Vårt viktigaste vapen i kampen mot klimatförändringarna är samverkan över organisatoriska gränser och förberedande åtgärder för när extremvädret kommer.

De senaste dagarna har stormen Boris framfart på den europeiska kontinenten toppat nyhetssändningar i Sverige. Bland de värst drabbade länderna finns Polen, Tjeckien, Slovakien, Österrike och Tyskland, där röda varningar utfärdats och evakueringar genomförts i de mest utsatta områdena. Den här gången står vi i Sverige vid sidan som åskådare, men liknande regnväder har tidigare drabbat olika delar i landet och det finns fog för att ta lärdom av det som händer på kontinenten.  

– Ett extremväder som stormen Boris hade kunnat leda till förödande konsekvenser och förstörelse även i Sverige, säger Pär Dalhielm, vd på Svenskt Vatten.

Trots de ökande riskerna som klimatförändringarna innebär, är många svenska kommuner fortfarande oförberedda på de extrema väderhändelser som förväntas bli vanligare i framtiden. Enligt Svenskt Vattens hållbarhetsindex 2023 har 30 procent av Sveriges kommuner ännu inte påbörjat arbetet med att ta fram en skyfallsplan, och 55 procent saknar en sådan plan. Detta innebär att i bästa fall är det är 15 procent av kommunerna som aktivt har kommit i gång med förebyggande klimatanpassningsåtgärder för att hantera kraftiga skyfall och översvämningar.

En skyfallsplan som resulterar i genomförda konkreta åtgärder är avgörande för att kunna förbereda och skydda samhället mot de förödande konsekvenserna av extrem nederbörd. De kommuner som hittills inte har vidtagit åtgärder står inför stora utmaningar om de inte börjar planera i tid. Bristen på åtgärder pekar på ett stort behov av nationell samordning och resurser för att hjälpa kommuner att utveckla och implementera dessa livsviktiga strategier.

– Klimatförändringarnas effekter i form av stigande havsnivåer, förändrade nederbördsmönster och mer frekventa stormar innebär stora risker för både hälsan och miljön. Detta kräver långsiktig planering och samordnade insatser på alla nivåer, från lokal till nationell och upp till EU-nivån, säger Pär.