Rustad för regn? Fler översvämningar pressar kommunerna

Nederbörd känner inga gränser, men det gör lagstiftningen. När regnet nu faller i större mängd och med ökad intensitet i ett allt varmare klimat, ställs ansvarsfrågan kring översvämningar på sin spets.

Tänk dig en 15 mil lång sträcka utmed en å, ett så kallad avrinningsområde, där det finns en större stad vid åns mynning. På sin färd mot havet hinner vattnet i avrinningsområdet rinna igenom tre olika mindre orter och passerar både skogsmark och jordbruk. När det regnar kraftigt vill alla i och utanför orterna – fastighetsägare, markägare och kommuner – bli av med vattnet från just sin plats. Man ser helt enkelt vattnet som ett ”kvittblivningsproblem” och skjutsar därför vattnet vidare nedströms, genom att leda ut det i dagvattenledningar, på gatan och i diken. Samma sak händer i varje ort – ända fram till staden eller platsen som får ta emot hela vattenmängden.

– Scenariot är detsamma i stort sett varje gång vi läser om en kraftig översvämning någonstans i Sverige, säger Peter Sörngård, expert på Svenskt Vatten. Oavsett om det handlar om ett större avrinningsområde eller om det sker inom en mindre yta är principerna desamma; ökande volymer regnvatten rinner nedströms tills det når den lägsta punkten.

Hårdlagda ytor, som asfalt och betong, kan inte svälja något vatten alls. Gröna ytor, åkermark och skogsmark kan inte heller ta emot stora mängder vatten vid exempelvis varaktiga regn eller skyfall efter torka. Då fungerar marken på samma sätt som en disktrasa. Allt rinner vidare och de som bor och verkar nedströms blir förlorarna. På bara några timmar eller dygn kan hela livsverk stå under vatten.

Mer regn att vänta framöver

Konsekvenserna blir mycket påtagliga. Källare och vägar översvämmas, jordbruksmark dränks i vatten, väg- och järnvägstrafik slås ut, brunnar förorenas och badplatser förstörs. Varje år orsakar översvämningar omkring 3 000 skador enligt branschorganisationen Svensk Försäkring som övervakat skadorna sedan 2011. De flesta orsakas av plötsliga skyfall och kostnaderna ligger årligen på omkring 300 miljoner kronor. Ett kommande scenario är förlorade fastighetsvärden som säkerheter för lån.

Hur ser det ut framöver då? Alla klimatscenarier pekar mot att temperaturen kommer att fortsätta stiga globalt och därmed driva på nederbörden, enligt SMHI. Klimatförändringarna påverkar då även översvämningarna när det gäller antal, omfattning och intensitet.

Landets riskzoner är bekanta sedan länge. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Statens geotekniska institut (SGI) identifierade 2021 tio områden som är mest utsatta för naturkatastrofer kopplat till klimatförändringarna. Det handlar då om riskerna för rask, skred, erosion och översvämningar. Tre regioner sticker ut: Göta Älv, Skåne-Hallandskusten och Mälardalen.

I började av 2024 identifierade MSB 26 olika tätorter med betydande översvämningsrisk, en kartläggning där MSB för första gången även tittat på översvämningsrisk från skyfall och inte enbart riskområden vid sjöar, vattendrag och hav. Här finns exempelvis Gävle, Sundsvall och Västerås med, nedströms liggande orter vi också känner igen från medias rapportering om översvämningar. 

Svårhanterat för kommunerna

2022 pekade det svenska expertrådet för klimatanpassning ut vattensäkerhet som ett av tre prioriterade riskområden, där olika typer av översvämningar och dess effekter är en prioriterad fråga. Vems är då ansvaret kopplat till översvämningar?

Ansvaret för klimatanpassning, inklusive översvämningar, vilar i dag till stor del på kommunerna och även på enskilda fastighetsägare. Fast förutsättningen för en ensam kommun att klara av utmaningarna är dålig utifrån nuvarande lagstiftning, särskilt när det gäller översvämningar och följderna av skyfall. De rör och diken som i dagsläget finns för att leda bort dagvatten från normalregn i en tätort räcker inte när allt fler kraftiga skyfall och veckolånga regn faller. När vi inte kan hantera vattenflödena kan vi inte heller få bort föroreningarna ur dem.

Åtgärder vid källan

För att snabba på det lokala arbetet med klimatanpassning kan det krävas ny lagstiftning och tydligare finansieringsmodeller, enligt regeringen som tillsätter en utredning som ska vara klar i april 2025. Vattnet tar nämligen inte någon hänsyn till hur samhället är organiserat; det rinner över alla bräddar och åtgärder uppströms, lyckade för den enskilda, kan bli en katastrof nedströms, menar Peter Sörngård. Han förespråkar att hellre stämma i bäcken än i ån.

– Svenskt Vatten menar att lagstiftningen ska utgå från vattnets färd mot havet. Det handlar helt enkelt om åtgärder vid källan för att fördröja, leda bort och lagra vatten där de gör som mest nytta utmed vattens väg. Det vinner alla på, även vid torka.