Ny debattartikel: Vi måste prata om priset på vatten

Svenskt Vatten har under flera års tid lyft de omfattande investeringsbehoven som finns i den svenska vatteninfrastrukturen. Nu publicerar Svenska Dagbladet vår debattartikel på ämnet. Fullständig text följer nedan.

 Den 1 december i år lämnade VA-beredskapsutredningen sitt betänkande och utredaren ger en gedigen nulägesanalys om den svenska vatteninfrastrukturens (vatten och avlopp) utmaningar. Svenskt Vatten bedömer att flera av förslagen kommer att stärka förutsättningarna att förse samhället med rent vatten i tider av kris och krig.

En förutsättning för att vattenförsörjningen ska fungera i kris och krig är att infrastrukturen är stabil i fredstid. Svenskt Vattens hoppades inledningsvis att utredningen också skulle få möjlighet att utreda hur investeringstakten i vatteninfrastrukturen kan öka utan att kommunernas skuldsättning blir ohållbar och därmed belasta kunderna för mycket. Så har tyvärr inte blivit fallet.

Avsaknaden av en tydlig nationell debatt kring investeringsbehovet i vatteninfrastrukturen kan förklaras med att vatten och avlopp upplevts vara en kommunalteknisk fråga som under decennier fungerat väl. På kommunal nivå kan det förklaras med att det som inte syns i den kommunala redovisningen är svårt att värdera och ta hand om. Avsaknaden av politiskt ledarskap gör att ledningar, vattenverk och reningsverk med ett återanskaffningsvärde på över 1 200 miljarder kronor riskerar att försummas.

Återanskaffningsvärdet kan jämföras med investeringsbehovet som krävs för att upprätthålla och utveckla infrastrukturen, cirka 560 miljarder kronor fram till 2040 (i 2020 års penningvärde). Nuvarande lagstiftning begränsar dock kommunernas möjlighet att finansiera detta behov hållbart. Med nuvarande ordning ser Svenskt Vatten två stora orosmoln som, förr eller senare, kommer kräva en nationell diskussion:

• Låneskuldproblematiken. Eftersom det bokförda värdet på vatteninfrastrukturen i kommunerna är lågt, behöver verksamheterna ta stora lån för att kunna genomföra nödvändiga investeringar, vilket har ökat skuldbördan. 2040 bedöms 70 procent av VA-avgiften utgöras av kapitalkostnader. Med ett omfattande investeringsbehov blir detta ohållbart och därför krävs det nya finansieringslösningar.
• Nationell ojämlikhet. Med nuvarande finansiering kommer avgiften fortsätta att variera kraftigt mellan kommuner. I dag kan avgiften för vatten och avlopp skilja med över 500 procent beroende på bostadsort. Kommande nödvändiga investeringar riskerar att förstärka dessa skillnader, särskilt i glesbygden. En nationell diskussion behövs om det är rimligt att priset på samma tjänst varierar så kraftigt.

Ökade kostnader som också slår olika i landet känner vi igen från energiförsörjningen. Det är ohållbart att infrastrukturen för Sveriges mest kritiska försörjningssystem inte får tydligare nationell styrning. Utan nya lösningar för att långsiktigt finansiera vatten och avlopp riskerar hushållen att få betala en hög kostnad samtidigt som kommunernas skuldsättning ökar markant.

VA-beredskapsutredningen ger förslag på många nya lösningar på utmaningarna. Det är viktigt att förslagen tas vidare av regeringen, men eftersom betänkandet inte ger en långsiktig lösning på investeringsbehovet behöver regeringen tillsätta en utredning, vars uppdrag är att undersöka och presentera lösningar kring:

• Samhällsuppdraget. Det finns inte en enhetlig syn i kommunerna när det gäller vilka tjänster en VA-organisation ska tillhandahålla och vilka vägledande betalningsprinciper som bör gälla. Vilken basnivå när det gäller vatten och avlopp ska varje medborgare, oavsett bostadsort, kunna förvänta sig?
• Finansieringen. Investeringsbehovet ska i huvudsak finansieras av kommuninvånarna själva. En basnivå innebär dock olika finansieringsutmaningar för olika kommuner. Vissa kommuner behöver komma ikapp, medan andra behöver upprätthålla basnivån. Hur ska en sådan basnivå finansieras långsiktigt, med stabila avgifter och/eller låga räntor för lån?
• Taket. Skillnaderna mellan kommunerna kommer att fortsätta öka under överskådlig tid. Hur stora skillnader i kostnader för vatten och avlopp ska accepteras av samhället? Ska det finnas ett tak och hur ska då en utjämning fungera?

Det har gått nästan hundra år sedan de senaste omfattande investeringarna gjordes för att säkerställa att invånare kan lita på att rent vatten kommer ur kranen och att smutsigt vatten renas. Avgiftsmodellen för vatten och avlopp har länge tjänat oss väl, men mycket har förändrats. Nu är det dags för regeringen att blicka framåt mot de kommande hundra åren – hur säkrar vi vår vattenförsörjning på ett effektivt sätt och hur mycket ska rent vatten få kosta?