Kunskap och samverkan i centrum för en klimatneutral VA-bransch

Höstens nyhetsläge på klimatfronten har inte varit något att hänga i den proverbiala julgranen. Sverige, som tidigare setts som ett föregångsland och en global storspelare, har mött stark kritik internationellt och på hemmaplan är den svenska staten föremål för en stämning för sin bristande klimatpolitik. Bakom rubrikerna finns dock ljusglimtar. Inför jul klubbade EU igenom flera beslut för att stävja klimatförändringarna och i VA-branschen fortgår arbetet mot klimatneutralitet 2030. Ett kraftigt förbättrat kunskapsläge jämfört med för ett knappt decennium sedan bidrar till branschens mognadsgrad och till att arbetet med ett minskat klimatavtryck nu accelererar. – Det är otroligt positivt att vi idag har en så god kunskapsbas att stå på för att minska VA-branschens utsläpp av växthusgaser. Inte nog med att forskningen lokaliserat punktkällor för utsläpp, den har gett oss alla förutsättningar att jobba ännu mer kraftfullt för en minskning av dem, säger Anna Norström, forskning och utvecklingsledare på Svenskt Vatten.

Tidningsrubrikerna som rör klimatpolitiska frågor har under det senaste halvåret mestadels varit mörkare än decembernatten. Från nedläggandet av miljödepartementet på hemmaplan till ett starkt kritiserat COP27 på den globala arenan är det tydligt att arbetet med klimatförändringarna inte hamnat i första ledet i miljöpolitiska sammanhang. Allt är dock inte nattsvart, i EU har en rad viktiga klimatbeslut tagits. Däribland märks en ny klimatavgift på importvaror och övervakning samt minskning av metanutsläpp. Det sistnämnda kommer fortsatt vara högaktuellt och diskuteras mer ingående under det svenska EU-ordförandeskapet som inleds efter nyår.

Även inom VA-sektorn fortgår arbetet med minskade utsläpp av växthusgaser, inte minst på forsknings- och utvecklingsområdet. Ända sedan 2006 då FN:s klimatpanel IPCC omnämnde avloppsreningsverk som en signifikant källa för både direkta och indirekta växthusgasutsläpp har strävan efter klimatneutralitet accelererat. Något som kan urskiljas i det utvecklingsarbete som genomförs av Svenskt Vatten, enskilda VA-organisationer, forskningskluster och andra akademiska instanser.

Komplicerad mätning av utsläpp

Rent praktiskt är de främsta fällorna för direkta utsläpp vid avloppsrening metan och lustgas, men energi- och kemikalieintensiteten vid avloppsreningsverk samt övriga delar av verksamheten gör att klimatavtrycket går utanför dessa två. Mätning av utsläpp från avloppsreningsverk är med andra ord inte helt okomplicerad och försvåras ytterligare av avsaknaden av standardiserade mätmetoder. Föga förvånande är därför den tyngdpunkt på beräkning och mätmetoder som framgår av de senaste tio årens samlade studier på området. Flera SVU-rapporter har kretsat kring just mätning av utsläpp och har påvisat kraftiga variationer i resultaten. Exempelvis har lustgasmätningar visat att utsläpp varierar kraftigt dels mellan olika avloppsreningsverk, dels över tid vid samma verk.

Den kanske allra viktigaste lärdomen som kan hämtas från den numera gedigna litteraturlista som finns kring mätning av utsläpp är lokaliseringen av punktkällorna. Numera vet vi att metan främst härstammar från läckage vid biogasproduktionen samt vid slamhantering och slamlagring, samtidigt som lustgas kommer från den biologiska kvävereningen i reningsverket där 0,2–20 procent av det inkommande kvävet kan avgå till luften som lustgas. Därtill har ett antal innovativa metoder för mätning, som användandet av värmekamera eller drönare, behandlats i studier. I detta sammanhang bör även det pågående projektet 22–112 Hur ska utsläpp av växthusgaser från avloppssystem mätas? (IVL) nämnas. Detta SVU-projekt fokuserar på att ta fram mätutrustning som är anpassat för lustgasmätningar vid ARV och testa dessa nya, enklare och billigare mättekniker för möjlig framtida användning. Sammantaget gör det samlade kunskapsläget att VA-branschen nu nått en punkt där informationen kan omsättas i handling.

Intensifiering av det branschgemensamma arbetet

Förflyttningen mot att omsätta kunskap till praktiska erfarenheter syns tydligt på flera håll. Klimatneutral VA, Svenskt Vattens branschgemensamma verktyg för mätning av klimatpåverkan, går in i en intensiv fas. De 13 VA-organisationer som var drivande i projektet vid starten 2021 har vuxit och nu är drygt 80 kommuner anslutna. Klimatberäkningsverktyget som tagits fram finns att tillgå på både svenska och engelska. Intresset är stort även utanför de anslutna organisationerna.

– Eftersom det är ett branschgemensamt verktyg är det viktigt att hela branschen har tillgång till det, därför har vi valt att tillgängliggöra det även för de som inte anslutit sig till Klimatneutral VA, säger Klara Westling, expert inom avlopp och miljö på Svenskt Vatten.

Som stöd till användarna arrangeras digitala utbildningar i verktyget, redan nu är tre tillfällen planerade i januari och februari, men platserna bokas snabbt upp och det förbereds redan för ytterligare möjligheter. Under våren väntar dessutom ett seminarium med fokus på den vetenskapliga grunden där klimatpåverkan från VA-branschen diskuteras. Planen är att därefter ge en serie kortare, digitala föreläsningar med specifika åtgärdsområden på agendan. Vilka dessa områden blir är beroende av deltagarnas behov. Klara Westling förklarar att synpunkter är varmt välkomna då syftet är att underlätta tillämpning av beräkningsverktyget, allt för att deltagarna ska kunna minska sin klimatpåverkan baserat på resultatet av mätningarna vid det egna verket. 

Även bland pågående SVU-projekt blir praktisk omsättning allt viktigare. Sara Ekström, processingenjör på VA SYD, projektleder Driftstrategier för att minska lustgasutsläpp på reningsverk som syftar till att testa olika strategier på Klagshamns avloppsreningsverk. Utöver fullskaleförsök omfattar projektet datainsamling genom mätningar för skapandet av en dynamisk simuleringsmodell som kan prediktera lustgasutsläpp och simulering av olika driftstrategier för att minska dessa utsläpp.

VA – en självklar del av ett hållbart samhälle

Klimatförändringarna gör sig påminda i alla delar av vårt samhälle, även VA-verksamheten påverkas. Förändrade vattennivåer, kraftiga skyfall och perioder av torka är numera VA-organisationernas verklighet. Branschen är också en självklar del av ett hållbart samhälle och tillsammans både vill och kan vi bidra till det nationella och det internationella klimatarbetet. Genom att beräkna, följa upp och formulera en målbild, kan varje organisation bidra till branschens gemensamma vision. Ytterst är målet att det totala klimatavtrycket från VA-organisationernas anläggningar ska vara netto-noll till år 2030.

– Vi behöver fortsätta ta vår del av ansvaret inom branschen. Även om avloppsreningen bara är en del av en mycket mer omfattande problematik behöver vi fortsätta arbetet med minskade utsläpp. Vi fortsätter att utveckla vår kunskap om mätning, metoder och åtgärder. De samverkande initiativen som finns är en möjlighet för hela branschen att gå samman och verkligen göra en insats för vårt klimat, fortsätter Anna Norström.

Hösten må ha dominerats av mörka rubriker rörande klimatet, men både inom EU och VA-branschen går det att urskilja flera ljuspunkter. Forskning på området har medfört en stark kunskapsgrund som möjliggör för branschen att gå i täten för en klimatneutral omställning. Mycket arbete kvarstår, men den gemensamma insatsen och riktningen driver utvecklingen mot minskade utsläpp – och i slutändan ett minskat klimatavtryck.