Balansen mellan VA-branschens behov och hushållens plånbok

De senaste åren har VA-organisationerna fått ökade kostnader i alla led, samtidigt som många står inför stora investeringsbehov. Parallellt har hushållen drabbats hårt av stigande räntor och inflation. Här berättar Länsförsäkringar och Hässleholm Miljö AB om hur de resonerar kring taxehöjningar.

2023 gjordes den högsta höjningen av VA-taxorna i Sveriges kommuner sedan 2002, då brukningsavgifterna steg med i genomsnitt 8,1 procent, enligt Svenskt Vattens taxerapport. Fler höjningar är att vänta, mot bakgrund av ökade kostnader för exempelvis el och insatsvaror samt i takt med att gamla, avskrivna anläggningar ersätts med nya.

Frågan är var hushållens smärtgräns går? Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar och en av talarna på Vattenstämman, menar att vatten och avlopp är en essentiell funktion i ett fungerande samhälle, något som många också har god förståelse för. Vatten är dessutom fortfarande billigt, mellan 2,3 och 11,2 öre per liter, och uppfattas som billigare än el när tjänsterna ställs mot varandra.

Fast ett hushåll bryr sig ofta mindre om fördelningen i plånboken och mer om totalkostnaden.

– Det finns en känslighet hos allmänheten för ökade kostnader där fler har fått det svårare att få ekonomin att gå ihop, säger Stefan Westerberg. Samtidigt ser vi i våra egna siffror och i olika undersökningar att påfallande många hushåll fortfarande har en god ekonomi, något som även avspeglas i annan konsumtion som exempelvis utlandsresor och restaurangbesök.

Investeringsplan i Hässleholm

Hur ska då en kommun som behöver höja taxorna resonera? Några som vet är Hässleholm Miljö AB, som jobbar aktivt med taxorna. Som den till ytan största kommunen i Skåne finns kunderna geografiskt utspridda, vilket gör att det krävs 15 avloppsreningsverk, 15 vattenverk och ett 170 mil långt ledningsnät för att hantera vattentjänsterna.

Cornelia Ljungerud är affärsområdeschef för Vatten och Avlopp på Hässleholm Miljö AB. När hon tillträde 2020 fick hon i uppgift att göra en nulägesanalys, som visade på ett eftersatt underhåll av både ledningar och anläggningar.

– Vi stod med flera akuta behov och behövde vända skutan på rätt köl igen, säger Cornelia Ljungerud. Nu har vi tagit fram en tioårsplan där vi behöver investera cirka två miljarder. Det handlar både om att kunna hantera underhållsbehovet och högre kostnader.

Konstruktionsförändring och höjningar

Arbetet har skett i omgångar. 2023 höjdes taxan med 8,49 procent, men taxan behövde gå upp ännu mer för att täcka kostnaderna. Efter att under flera år ha höjt taxan utifrån KPI (konsumentprisindex), inleddes 2022 ett arbete tillsammans med externa konsulter. Det resulterade i en tvåstegsraket: i samband med att Svenskt Vattens P120 kom ut gjordes en konstruktionsförändring av taxan samt en höjning med 30 procent den 1 juli 2023, som följdes av ytterligare en höjning med 17 procent från 1 januari 2024.

Vad säger kunderna? Förvånansvärt lite, menar Cornelia Ljungerud, eftersom de värdesätter att rent vatten kommer ur kranen och att avloppsvattnet tas omhand. Vissa justeringar har också gjorts så att höjningarna inte slår alltför hårt mot specifika verksamheter.

– Redan innan beslutet var fattat i kommunfullmäktige sådde vi frön hos allmänheten, där vi förklarade varför höjningen behövdes, vad avgifterna skulle användas till och konsekvenserna om vi inte höjde taxan.

Svårt förklara prisskillnaderna

Även Stefan Westerberg menar att en transparant dialog och förankring är viktigt för att få förståelse för taxehöjningar. Framåt sommaren förväntas hushållen få mer klirr i kassan tack vare en sänkt styrränta och sjunkande bolåneräntor. Samtidigt kan inflationen inom delar av ekonomin dröja sig kvar på höga nivåer, menar Stefan Westerberg, på grund av vissa naturliga och automatiska eftersläpningar.

Det som kanske är svårast för ett hushåll att ”tugga i sig” är den stora prisskillnaden, trots att det i princip är samma tjänst som levereras. Kostnaden för brukartjänster skiljer sig åt med omkring 500 procent, vilket kan slå hårt mot ett enskilt hushåll.

– Det är enorma kostnadsskillnader mellan kommunerna och för den som råkar bo i en kommun som ligger högt med VA-taxan rör det sig om en påtaglig peng, även om vattnet fortfarande är billigt per liter, säger Stefan Westerberg. Det här är nog svårt att förstå för konsumenten.