Uppsala kallar miljöministern till möte om tillståndsansökan för Kungsängsverket

I flera år har Uppsala Vatten arbetat för ett nytt miljötillstånd för Kungsängsverket. Tillståndet är en förutsättning för att kunna bygga ut verket och tillgodose behoven i en växande kommun. Olika tolkningar av EU:s miljölagstiftning har gjort att tillståndsansökan stått stilla och sedan i juni i fjol har frågan legat för regeringsbeslut. Nu har Uppsalas kommunalråd Jennie Claesson (L) kallat miljöminister Romina Pourmokhtari (L) till ett möte för att diskutera Kungsängsverkets framtid. Från Uppsala Vattens sida ser man positivt på att frågan uppmärksammas och hoppas att regeringen kan besluta kring det nödvändiga undantaget från miljölagstiftningen som krävs för utbyggnationen. - Vi tycker att det är otroligt viktigt att man fokuserar på tillståndsansökan. För Uppsala finns det inga andra vägval utan vi måste få till ett undantag och det är brådskande eftersom vi har en mängdbegränsning i vårt tillstånd, förklarar Lisa Fernius, projektledare på Uppsala Vattens planeringsavdelning.

Uppsala kommun växer så det knakar. Enligt kommunens egen prognos kommer befolkningen år 2050 ha vuxit till 330 000 personer. För att möjliggöra tillväxten behöver avloppsreningsverket i Kungsängen byggas ut för att kunna ta emot fler anslutna hushåll och större volymer spillvatten, något som hindras av dagens miljötillstånd. I dagsläget går gränsen för anslutna personer vid 200 000 personer, något som kan uppnås redan i år eller under 2024. Uppsala Vatten har arbetat för ett nytt tillstånd i flera år och sedan 2020 har ansökan legat hos Mark- och miljödomstolen, men då Naturvårdsverket och Vattenmyndigheten gör olika tolkningar av EU:s miljölagstiftning gällande möjligheten att nå miljökvalitetsnormen i recipienten Fyrisån har ansökan kört fast hos domstolen. Sedan ett drygt år tillbaka ligger därför beslut om undantag från miljölagstiftningen hos regeringen.

Straffas för effektiv rening

Det största hindret för ett nytt miljötillstånd är Kungsängsverkets fosforutsläpp. I dagsläget släpper verket ut 2,9 ton fosfor årligen, medan beräkningarna för en befolkning på 330 000 personer innebär årliga utsläpp om 4 ton per år. Ökningen riskerar enligt Naturvårdsverket uppnåendet av miljökvalitetsnormen vilket är otillåtet, trots att nuvarande tillstånd tillåter utsläpp på 5 ton per år. Att Uppsala Vatten vid Kungsängsverket har en av de mest långtgående fosforreningarna i Europa sätter med andra ord käppar i hjulet för utbyggnadsplanerna och den effektiva reningen straffas då en utbyggnation innebär en försämring av vattenkvaliteten. Lisa Fernius förklarar att Uppsalas geografiska läge, utan närhet till havet, gör att hållbarhet, cirkularitet och recipienterna är ett stort fokus för arbetet i kommunen och på Uppsala Vatten.

- Eftersom vi har så långtgående rening av fosfor menar både Naturvårdsverket och Vattenmyndigheten att vi ska få vårt tillstånd men de har olika syn på hur lagstiftningen ska användas. Att vi frivilligt renat ner till väldigt låga nivåer gör att vi får en teoretisk förbättring, hade vi haft de utsläpp som nuvarande tillstånd ger utrymme för hade det även varit en faktisk förbättring. Här har vi lagstiftning som inte tillför någon miljönytta utan enbart handlar om juridiska förutsättningar. Ska vi inte ha en lagstiftning som tillåter att man gör mer för miljön utan att bli straffad? säger Lisa.

Samtidigt förklarar Lisa att undantag är inskrivna i lagstiftningen och bör tillämpas i detta fall. Om möjligheten att göra ett undantag inte används får det stora konsekvenser för Uppsala. 

- Vi kanske inte har någon laglig hantering av spillvatten i Uppsala, som ändå är Sveriges fjärde största stad, vilket är extremt allvarligt och det får dessutom stora samhällsekonomiska konsekvenser, fortsätter hon.

Ärendet med det nya miljötillståndet har fastnat hos Mark- och miljödomstolen, trots upprepade försök att finna en lösning. Anledningen till detta är att Naturvårdsverket och Vattenmyndigheten gör olika tolkningar av miljölagstiftningen, där Weserdomen och EU:s ramdirektiv för vatten anses utgöra hinder för nya anslutningar. Den stora frågan rör undantag för att sänka miljökvalitetsnormen – en fråga som är högst aktuell. Sedan EU-kommissionen presenterade sitt förslag till reviderat avloppsdirektiv under hösten 2022 har Svenskt Vatten aktivt arbetat för att undantag för Weserdomen måste finnas med i direktivet, något som exemplifieras av fallet i Uppsala. Utan undantag i lagstiftningen motverkas tillväxten i regionen, dessutom utan någon miljönytta. 

Kallat miljöministern till möte för att nå lösning

Dödläget i fallet har drivit kommunen till att söka regeringens hjälp i frågan. Sedan ett drygt år tillbaka ligger beslutet om undantag hos dem och nu ska frågan tas upp på ett möte. Det är Uppsalas kommunalråd Jennie Claesson (L) som tillsammans med kommunstyrelsens ordförande och ansvariga tjänstemän kallat miljöminister Romina Pourmokhtari (L) till ett möte rörande tillståndsansökan. Mötet kommer att äga rum i Stockholm den 7 september. Från Uppsala Vattens sida finns förhoppningar om att mötet kan bädda för att regeringen följer Naturvårdsverkets linje och använda undantagsbestämmelserna.

- Vi hoppas naturligtvis att vi får undantaget, kan bygga om Kungsängsverket och bidra till den cirkulära omställningen, och liksom Uppsalas lokalpolitiker vill vi att staden ska få fortsätta utvecklas, avslutar Lisa.