Vattenförsörjning i kris - hur vattenbrist driver innovation i Barcelona

Hur planerar man vattenförsörjning i en region där vatten är en bristvara? Den frågan satte tonen för Kommunikationskommitténs studieresa till Barcelona i oktober. I arbetet med branschgemensam kommunikation ingår hållbar vattenanvändning, men även den stora berättelsen kring vattnets betydelse och utmaningar för vattenförsörjningen. Helena Wall, kommunikationschef på Göteborgs stad, Kretslopp och vatten, var med på resan och lyfte vikten av att få nya perspektiv på vattenförsörjning. – Vi måste lyfta blicken och se vattenfrågan mer globalt. Att åka just till Barcelona, med deras extrema utmaningar i form av torka och vattenbrist gav ett väldigt tydligt exempel, säger hon.

I syfte att inspireras och ta lärdom av regioner i Europa som har stora utmaningar med vattenförsörjning genomförde Kommunikationskommittén i oktober en studieresa till Aigües de Barcelona, Barcelonas regionala VA-bolag. Utöver möjligheten att diskutera viktiga frågor som lägger grunden för VA-kommunikationen fick kommittén bevittna arbetet med stora utmaningar på plats – inte minst genom studiebesöken på såväl vattenverk som avloppsreningsverk. Med på resan var även Svenskt Vattens strateg för ledningsnät och tillgångsförvaltning, Erik Karlsson. Ett kvarvarande intryck för honom var hur VA-bolaget ställts inför utmaningen att skeppa in dricksvatten med tankbåt under torkan 2008, men också hur de därefter rustat sig för liknande lägen.

– Numera har de anlagt en avsaltningsanläggning vilken i dag står för 33% av dricksvattenproduktionen, under normala omständigheter ska den siffran vara 3%. Merparten av allt renat avloppsvatten pumpas även tillbaka uppströms för att rinna ner till vattenverkets intag där det renas och används som dricksvatten. Direkt nedströms om vattenverket saknar floden numera vatten på grund av torkan, berättar Erik.

Kris föder innovation

Både Erik och Helena reagerade under sin vistelse i Barcelona på den höga tekniska kompetensen och innovationslustan. De reflekterade båda kring hur den katalanska torkasituationen påverkat och drivit fram nya lösningar. Inte minst var det tydligt i digitaliseringsarbetet vid mätning och provtagning under reningsprocessen.

– Kris tvingar fram innovation och nytänkande. Det kanske är det mest effektiva sättet att komma till nya lösningar. I Sverige har vi inte alltid incitament att återanvända vatten, men i Barcelona hade man tagit det så långt att man hade ett extra reningssteg i reningsverket för att kunna återföra renat vatten till floden och använda som råvatten i sitt vattenverk, förklarar Helena.

Lätt att ta vattentillgången för givet

Även i Sverige drabbas vi med jämna mellanrum av vattenbrist. Det märks inte minst i regioner där flera sektorer har intressen i vattenresursen samt under utvalda delar av året. Generellt sett har vi dock god tillgång till vatten, vilket leder till att det tas för givet. Än så länge ligger vi emellertid långt ifrån den krissituation som råder i Katalonien.

– Att vara på plats och se den uttorkade floden och förstå att det är källan för deras råvatten för att sedan jämföra med exempelvis hur vi har det i Göteborg gör det hela väldigt mycket tydligare, förklarar Helena.

– Vi pratade mycket om skillnaden på behov, att vi är bortskämda med att kunna producera ett välsmakande dricksvatten i Sverige, tillägger Erik.

Just smaken på dricksvattnet i Barcelona, med tydliga inslag av klor, är något deltagarna på resan bär med sig hem. De kraftfulla åtgärderna kring återanvändande av vatten kräver också stora kommunikationsinsatser, särskilt för att skapa förståelse och förtroende hos invånarna. Trots att förutsättningarna skiljer sig blev det också tydligt att många utmaningar är gemensamma och att lösningarna kräver nya perspektiv. 

– Att befinna sig i sin bubbla fungerar ofta, men med konceptet hållbar vattenanvändning eller när vi börjar prata FN:s globala mål är det viktigt att vidga blicken och verkligen förstå vilka utmaningar som finns, avslutar Helena.