-
Våra sakområden
Våra sakområden
Dricksvatten
VA-infrastruktur
Avlopp och miljö
Klimat och hållbarhet
Säkerhet och beredskap
Kommunikation och samverkan
Organisation och styrning
-
Utbildning & konferens
-
Forskning
-
Nätverk & medlemskap
-
Om oss
PFAS är vår tids DDT eller PCB
Kampen mot evighetskemikalierna PFAS hårdnar. Det nya dricksvattendirektivet innebär att hårdare gränsvärden börjar gälla 2026 och i januari lämnades ett förslag om ett gruppförbud mot användande av PFAS in till EU:s kemikaliemyndighet Echa. Men även om förslaget skulle antas står samhället, och inte minst VA-branschen, inför en monumental utmaning i form av rening i flera decennier framöver. Anders Finnson, miljöexpert på Svenskt Vatten och samordnare för vårt EU-arbete, följer arbetet på europeisk nivå från första parkett och han återger en bild som känns igen från den svenska verkligheten. - Oavsett var man jobbar inom VA-branschen stöter man på PFAS och konstaterade föroreningar finns i hela EU. De senaste åren har debatten blossat upp i Sverige på grund av uppmärksammade rättsfall, men jämfört med hur det ser ut på europeisk nivå skulle jag säga att vi inte pratar om vare sig PFAS eller den EU-politik som ligger till grund för hur de här kemikalierna hanteras tillräckligt mycket, berättar han.
Tillsammans med motsvarande myndigheter i Danmark, Tyskland, Nederländerna och Norge låg svenska Kemikalieinspektionen bakom det omfattande förslaget om förbud mot tillverkning och försäljning av alla 10 000 PFAS som lämnades in till EU:s kemikaliemyndighet Echa i januari. Förslaget offentliggjordes i början av februari och välkomnades av både forskare och näringsliv. Bara veckor senare betonades vikten av ett gruppförbud när den franska dagstidningen Le Monde publicerade sin karta över PFAS-föroreningar i Europa. Kartan visar över 17 000 platser med konstaterad förorening och mer än 21 000 förmodade föroreningsplatser. Den omfattande problematiken till trots är över 95% av PFAS-ämnena fortfarande lagliga i EU, användandet är utbrett och rening är förenat med både mycket möda och stort besvär.
- PFAS är vår tids DDT eller PCB. Vi känner till svårigheterna, klimatavtrycken och kostnaderna förenade med att rena vatten från PFAS, därför måste uppströmsarbetet och principen om att förorenaren betalar hamna i första rummet. För att inte ytterligare fylla på med PFAS i vår miljö och i våra vatten behöver vi framför allt inom EU ett gruppförbud med stränga undantagsregler för en utfasning av de här kemikalierna, säger Anders.
Positiva exempel från näringslivet påverkar lagstiftning
En nyckel till ett framtida avvecklande av PFAS-användning är att näringslivet sätter krav på sina produkters innehåll och att de ska vara fria från dessa miljöfarliga ämnen. En pådrivande kraft i det arbetet är den svenska NGO:n ChemSec som på europeisk och global nivå jobbar med att minska förekomsten av farliga kemikalier, främst i konsumentprodukter. Jonatan Kleimark arbetar som Senior Chemicals and Business Advisor på ChemSec och han berättar att organisationen arbetar på flera plan – dels på policynivå, men inte minst med näringslivet.
- Även om det numera är på tapeten behöver vi öka medvetenheten om PFAS. Det finns en otroligt utbredd användning inom i stort sett alla industrisektorer. Med tanke på riskerna för både människa och miljö behöver vi begränsa användandet. Från ChemSecs sida vill vi bland annat bidra med positiva exempel från företagsvärlden, förklarar Jonatan.
Genom att påvisa de insatser som görs av företag som arbetar proaktivt med att avskaffa användandet av farliga kemikalier, däribland PFAS, kan insikter spridas till både andra företagare och till lagstiftare. Till sin hjälp har ChemSec en rad webbaserade verktyg, däribland the SIN List som innehåller kemikalier som uppfyller kraven på EU-förbud men av politiska skäl ännu är tillåtna. I många fall är det bara en tidsfråga innan den europeiska kemikaliemyndigheten, REACH, kommer förbjuda användandet av kemikalierna på listan och därför ges företag en möjlighet att ligga steget före genom att redan nu fasa ut dem. Som komplement till SIN List finns Marketplace där företag i stället kan visa bättre alternativ som finns tillgängliga. Ytterligare ett stort initiativ är ChemSec Business Group som består av tretton stora företag och organisationer, däribland EurEau. Gruppens främsta syfte är att tillsammans arbeta för konkreta minskningar av användandet av hälso- och miljövådliga kemikalier.
Svårlöst och dyrt att rena
Årligen hamnar ungefär 75 000 ton PFAS i naturen och koncentrationen i halterna ökar med tiden eftersom de inte bryts ned. För VA-organisationer tillkommer ytterligare problematik då reningen är komplicerad samtidigt som vatten är en utmärkt ledare för vidare spridning av PFAS. Det finns i dagsläget inga studier som tyder på att PFAS kan brytas ned fullständigt i miljön. Den enda lösningen är därför att förhindra att kemikalierna hamnar där från första början.
- Problemet är både stort och utbrett, det är därför vi behöver begränsa användandet av PFAS. Min personliga åsikt är att en producent av PFAS bör ha ansvar över sin produkt. Vid ett vattenverk kanske man ska ha ansvar för att hitta metod och teknik för att kunna rena vattnet, men det är både svårlöst och dyrt. Det blir lite orättvist att lägga ansvaret på vattenverksnivå, det är snarare ett producentansvar vi borde titta på, menar Jonatan.
Exakt hur mycket PFAS kostar samhället är svårt att svara på. Enligt Svenskt Vattens rapport PFAS – giftet på allas läppar som publicerades i april 2022 finns det beräkningar som visar att framtida PFAS-sanering kan komma att kosta en miljard euro enbart för de nordiska länderna. Den kostnaden är enbart för att destruera kemikalierna. Enligt ett pressmeddelande från ChemSec tidigare i år uppgår de globala kostnaderna för att få bukt med PFAS-föroreningar till 16 biljoner euro – årligen.
- Det är extremt höga kostnader om vi jämför med vad tillverkarna omsätter. Diskussioner om att lägga ett större ansvar på de som sätter den här produkten på marknaden behöver finnas, säger Jonatan.
Föroreningarnas påverkan på vattensituationen i Europa
De höga kostnaderna för rening adderas till ett redan ansträngt läge. Fjolårets utbredda torka i Europa är fortfarande färskt i minnet, exempelvis beräknas det att kostnaderna för torkan i Italien uppgick till sex miljarder euro och risken för en liknande situation i år är hög efter den torra vintern. Även i diskussionen om torka och vattentillgång komplicerar användandet och utsläppen av PFAS situationen ytterligare, menar Anders Finnson. Tillsammans med rubrikerna målar Le Mondes föroreningskarta upp en skrämmande bild av vattensituationen i Europa.
- Hela landskapet håller på att förändras för VA-branschen. Torkan i Europa är bara ett av flera tecken på hur tydligt klimatförändringarna tar sig uttryck i vattenresurserna och där blir PFAS ytterligare en dimension att ha med i diskussionerna eftersom föroreningarna påverkar både kvantitet och kvalitet på tillgången till vatten, förklarar han.
Samtidigt som molnen hopar sig finns det en guldkant. Medvetenheten kring PFAS är på framväxt, allt fler privatpersoner och företag ställer krav på kemikaliebranschen och hos Echa ligger förslaget om ett gruppförbud mot PFAS på bordet. I ChemSecs PFAS Movement ingår numera 108 företag, varav en hel del svenska företag, som vill arbeta för ett förbud och inom organisationen pågår arbetet för fullt.
- Vi ser väldigt positivt på att gruppförbud eftersom PFAS länge varit utsatta för regrettable substitution, det vill säga att man byter från ett ämne som regleras till ett som inte är reglerat men har exakt samma egenskaper. Vissa användningsområden kommer att ta längre tid, men det finns lågt hängande frukter och det är där vi behöver börja för att helt enkelt vrida ner hur mycket PFAS som kommer ut ur kranen. Det är det enda sättet att få ner halterna i miljön, i vårt dricksvatten och i vårt eget blod, avslutar Jonatan.
Här kan du läsa mer om PFAS från vår europeiska organisation EurEau:
- EurEau position paper on PFAS: in the urban water cycle
- Briefing note PFAS and drinking water
- Briefing note PFAS and waste water