Verksamhetsstyrning

VA-verksamhet kan i princip drivas i någon av följande fomer: kommunal förvaltning, kommunalt VA-bolag, multiutility, regionalt bolag och kommunalförbund. Dessutom kan flera kommuner samverka inom delar av VA-verksamheten.

I Sveriges kommuner är egen kommunal förvaltning fortfarande den vanligaste lösningen. Intresset för olika flerägda VA-organisationer (flerägda kommunala bolag eller kommunalförbund) ökar. 

VA-verksamhet i kommunal förvaltning

Det är kommunen som beslutar om var VA-försörjningen ska tillgodoses genom en allmän VA-anläggning, det vill säga dess verksamhetsområde (6§ vattentjänstlagen). Huvudman är den som låter bygga och därmed äger VA-anläggningen (2§). Det kan vara kommunen själv eller en annan organisation, till exempel ett aktiebolag, men kommunen måste ha ”rättsligt bestämmande inflytande” över VA-anläggningen.

Om kommunen själv är VA-huvudman är ansvaret för verksamheten i regel delegerat till en facknämnd, exempelvis tekniska nämnden eller samhällsbyggnadsnämnden, men det kan också ligga direkt på kommunstyrelsen. Den ansvariga organisationen är vanligtvis en förvaltning där VA-verksamheten ingår som en del tillsammans med andra verksamheter i kommunen. I 50 § vattentjänstlagen anges hur verksamheten ska redovisas. Det arbete som krävs för att förvalta VA-anläggningen kan utföras av kommunens egen personal eller av andra företag på entreprenad.

Kommunalt bolag

Kommunen kan utse en annan organisation som VA-huvudman, till exempel ett aktiebolag som kommunen helt eller delvis äger. Bolaget, och inte kommunen, äger den allmänna VA-anläggningen – det är det som är definitionen av VA-huvudman. Bolaget kan vara ett rent VA-bolag eller ett så kallat multi utility-bolag, som även ansvarar för andra verksamheter, till exempel fjärrvärme- och elförsörjning. Villkoren för aktiebolag regleras i aktiebolagslagen (2005:551). Styrelsen utses av bolagsstämman. Ledamöterna ska se till bolagets bästa och inte företräda andra intressen.

Även om titeln VA-chef inte är lika vanlig inom kommunala bolag används den ibland. Motsvarande funktion finns även i denna organisation, och det som här sägs om VA-chefen gäller den tjänsteman som har budgetansvar för den allmänna VA-anläggningen.

Flerägd VA-organisation

VA-bolaget kan också ägas gemensamt av flera kommuner. Detta är en form av regional samverkan för att använda resurserna mer effektivt. Det finns ett antal olika modeller för hur ägandet av VA-anläggningen är organiserat. Ofta finns för varje kommun ett separat bolag, som äger VA-anläggningen medan övriga resurser är samlade i det gemensamma bolaget. Det är då ägarbolaget som formellt är VA-huvudman enligt vattentjänstlagen. Verksamheten ska redovisas för varje kommun separat, och ägarbolagets styrelse ansvarar formellt för detta. Beslut om verksamhetsområde och taxa fattas av respektive kommun.

Kommunalförbund

Flera kommuner kan bilda ett gemensamt kommunalförbund som VA-huvudman. Ett kommunalförbund fungerar som en egen kommun och styrs av ett fullmäktige eller en direktion. För att uppfylla vattentjänstlagens krav på redovisning måste det finnas en resultatenhet för varje kommun. Beslut om verksamhetsområde och taxa ska fattas av varje kommun, precis som vid regionala VA-bolag.

Regional samverkan för delar av VA-verksamheten

Flera kommuner kan samla delar av VA-verksamheten i en regional organisation, till exempel ett vattenverk eller ett avloppsreningsverk, eventuellt med tillhörande huvudledningssystem. Den regionala organisationen kan vara ett aktiebolag eller ett kommunalförbund. Organisationen äger och ansvarar för en viktig del av kommunernas allmänna VA-anläggning, men ansvarar inte för vattentjänsterna gentemot brukarna och är därför inte VA-huvudman i alla avseenden. Det behöver finnas en redovisning som kan användas för att fördela kostnaderna mellan kommunerna. 

Kommunen ska fastställa en allmän VA-anläggnings verksamhetsområde och dess gränser. Beslutet ska visa vilka fastigheter som ingår i området. Om en samfällighet ingår i verksamhetsområdet, får några fastigheter i samfälligheten bara uteslutas om det finns synnerliga skäl.

Kommunens beslut om vilka områden som ska ingå i verksamhetsområdet är ett strategiskt beslut som får betydande konsekvenser. Beslutet behöver därför beredas på ett tydligt sätt i samråd mellan planavdelningen, miljökontoret och VA-huvudmannen. Det är lämpligt att göra det inom ramen för VA-planeringen i en förvaltningsövergripande arbetsgrupp.

Arbetsgruppen bedömer gemensamt om det finns behov att ordna vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang med hänsyn till människors hälsa eller miljön enligt 6§ vattentjänstlagen. VA-planeringen ger möjlighet att prioritera mellan olika områden i kommunen där utökning av verksamhetsområdet behöver övervägas. VA-huvudmannen behöver bidra med kunskap om möjliga tekniska lösningar för allmänna vattentjänster och möjlighet till finansiering genom VA-avgifter enligt normaltaxa eller behov av särtaxa.

I de flesta kommuner bereds ärendet i kommunstyrelsen för beslut i kommunfullmäktige, ibland efter yttrande från miljönämnd och teknisk nämnd eller VA-huvudmannens styrelse.

Skyldigheter för fastighetsägare och VA-huvudmän

Ett verksamhetsområde kan vara begränsat till att bara gälla för en viss vattentjänst eller vissa vattentjänster. Det kan alltså finnas olika verksamhetsområden för en och samma VA-anläggnings anordningar för vattenförsörjning, spillvattenavlopp och dagvattenavlopp. Fastighetsägarna är avgiftsskyldiga för vattentjänster inom verksamhetsområdet där fastigheten ligger. VA-huvudmannen är enbart skyldig att ordna med den vattentjänst eller de vattentjänster som verksamhetsområdet avser. Grunden för att etablera ett verksamhetsområde över en bebyggelse ska vara en behovsprövning av vattentjänsten.

Fastighetsägare som vill att fastigheten införlivas i kommunalt verksamhetsområde och är oense med kommunen om behovet, kan vända sig till länsstyrelsen för att få den att förelägga kommunen att ta in denna i verksamhetsområdet. Kommunen kan sen i sin tur överklaga länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen.

Inga skyldigheter eller rättigheter utanför verksamhetsområdet

Kommunen ska alltid vara beredd att ta ställning till om det finns behov av att utvidga verksamhetsområdet inom kommunens gränser. Bestämmelserna i vattentjänstlagen, ABVA och VA-taxa gäller enbart inom verksamhetsområdet. Utanför verksamhetsområdet finns inga skyldigheter eller rättigheter för varken VA-huvudmannen eller fastighetsägaren. Om en VA-anslutning ändå genomförs till den allmänna VA-anläggningen, så regleras detta genom avtal mellan VA-huvudmannen och fastighetsägaren.

Kommunen ska ha samlad information om beslut

Kommunen måste för sin planering och uppföljning av den allmänna VA-verksamheten hålla ordning på verksamhetsområdena. Informationen om vad som enligt kommunens beslut gäller för de olika verksamhetsområdena ska finnas samlad hos kommunen på ett sådant sätt att myndigheter, fastighetsägare och andra har möjlighet att enkelt få reda på det aktuella läget. Det finns ingen skyldighet att informera länsstyrelsen om verksamhetsområdet.

Ett verksamhetsområde får inskränkas enligt 9 § vattentjänstlagen så att det inte omfattar en bebyggelse som uppenbarligen saknar behov av allmänna vattentjänster. Huvudmannen kan bli ersättningsskyldig för den skada som inskränkningen orsakar fastighetsägaren, men får vid ersättningsbestämningen tillgodoräknas de åtgärder som huvudmannen har vidtagit, det vill säga nödvändiga kostnader för omställningsarbetet och nyanläggningar som krävts för de enskilda lösningarna. I detta ingår inte värdet av de delar av den allmänna anläggningen som fastighetsägaren tar över.