Hållbarhetsrapportering

Hållbarhetsrapportering och taxonomi

VA-organisationernas verksamhet är viktig både för samhället och miljön, vilket gör branschen till en viktig del i hållbarhetsarbetet framåt. Sedan januari 2024 omfattas somliga VA-organisationer av lagstadgade krav genom EU-direktivet om hållbarhetsredovisning för företag (CSRD).

EU:s gröna taxonomi och hållbarhetsredovisning för företag (Corporate Sustainability Reporting Directive, CSRD) är centrala verktyg för unionens hållbarhetsarbete. Syftet med dem är att premiera hållbara investeringar och finansieringar. Svenskt Vatten samlar dessutom årligen in information på områden som vattentillgång, leveranssäkerhet, krisberedskap och långsiktig planering genom Hållbarhetsindex. 

Den gröna taxonomin

EU-taxonomin är ett harmoniserat klassificeringssystem med enhetliga kriterier för vad som inom EU bedöms vara en hållbar ekonomisk aktivitet. I fokus för taxonomin finns de sex miljömål som definierats av EU och granskningskriterierna appliceras på sektorer och ekonomiska verksamheter med stark påverkan på målen, men även som är kritiska för andra branschers omställning.

Taxonomin är ett ramverk för hur investeringar kan styras mot klimatvänliga lösningar. Inom VA-sektorn kan detta exempelvis bestå av energieffektivisering av reningsverk eller innovativa lösningar för vattenåtervinning. Genom att visa att de aktiviteter som bedrivs inom VA-sektorn bidrar till EU:s miljömål och uppfyller taxonomikriterierna finns möjligheter till gröna investeringar. Trots att detta kan innebära ökade krav på att dokumentera och rapportera hur verksamheten bidrar till hållbarhet, kan det också stärka VA-organisationers position vid sökande av finansiering och bidrag till hållbara projekt.

CSRD-rapportering

I januari 2023 trädde direktivet om hållbarhetsredovisning för företag (CSRD) i kraft och ersatte det tidigare direktivet om icke-finansiell rapportering (NFRD). För de största VA-organisationerna kommer CSRD att ha ett tydligt inflytande på hur de rapporterar sin inverkan och framsteg i förhållande till taxonomin.

Syftet med CSRD är att öka transparensen och jämförbarheten mellan företagens hållbarhetsarbete. Detta för att investerare och andra intressenter ska få tillgång till nödvändig information för att bedöma företagets påverkan på människor och miljö samt de risker och möjligheter kopplat till hållbarhet som företaget står inför.

CSRD ställer mer omfattande krav än sin föregångare på vilken information som behöver lämnas i hållbarhetsrapporten, men direktivet lägger också en ny ram och struktur för hur hållbarhetsarbetet ska bedrivas på företag. Detta yttrar sig genom krav på en dubbel väsentlighetsanalys (som förmodligen kommer bredda och öka antalet hållbarhetsfrågor att arbeta med hos företagen) samt genom kravet om att rapportera enligt europeiska hållbarhetsrapporteringsstandarder (ESRS-standarder).

Vilka organisationer omfattas av CSRD?

Det är inte alla organisationer som omfattas av CSRD. För VA-sektorn är det viktigt att känna till att kommuner är undantagna från kraven i direktivet, men i de fall där behov av gröna lån eller investeringsbidrag av olika slag finns anser vi det troligt att även kommuner väljer att rapportera enligt kraven. 

Kortfattat är det följande organisationer som omfattas av kraven i direktivet: 

  • Alla börsnoterade företag med över 500 anställda på EU-reglerade marknader
  • Alla stora företag som uppfyller två av dessa tre kriterier: över 250 anställda, 40 miljoner euro i nettoomsättning, och ≥ 20 miljoner euro i balansomslutning.
Handbok CSRD & Taxonomi

Hållbarhetsindex

Hållbarhetsindex (HBI) är en årlig undersökning som syftar till att lyfta det långsiktiga och strategiska perspektivet för VA-verksamheten. Det är dessutom ett verktyg som ger stöd i aktuella frågor kring investeringar, planering, prioriteringar och taxa som verksamhetsansvariga och förtroendevalda har att ta ställning till.

Undersökningen syftar till att ge en samlad långsiktig bedömning av läget i VA-Sverige och inkluderar bland annat frågor kopplat till vattentillgång, leveranssäkerhet, krisberedskap och långsiktig planering. Hållbarhetsindex kan användas som verksamhetsutvecklingsstöd för att:

  • Underlätta och ge underlag för diskussioner mellan verksamhetsansvariga och politiska beslutsfattare.
  • Användas som underlag vid översyn av investeringsbehov, långsiktig ekonomisk planering och taxa.
  • Uppmärksamma långsiktig hållbarhet inom VA genom att underlätta uppföljning av planering och genomförda åtgärder på kort, medellång och lång sikt.
  • Utgöra underlag till strategiska dokument såsom regional vattenförsörjningsplan och VA-planering samt vid uppföljning av antagna mål.
  • Analysera gemensamma styrkor och svagheter och för att hitta potentiella samverkansmöjligheter med grannkommuner eller andra VA-organisationer.
  • Identifiera rekryteringsbehov.

Aktuell status

Årets undersökning är öppen för inmatning 2 september–4 oktober. Du hittar undersökningen i VASS här. 

Det finns några förändringar i årets undersökning, föranledda av de nya föreskrifterna för bedömning av dricksvattenkvalitet och för att få med Vattentjänstplanerna.

Tidigare undersökningar

Relaterat innehåll