VA-avtal
Avtal inom verksamhetsområde för viss vattentjänst får träffas i frågor som inte regleras i kommunala föreskrifter om användningen av den allmänna VA-anläggningen och taxa under förutsättning att det även är förenligt med lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster, LAV och annan lagstiftning. Vanliga avtal rör vattentryck, vattenbeskaffenhet och avloppsrening för industrier, sjukhus, samfälligheter och andra storförbrukare. Avtal i strid med LAV, taxa eller föreskrifter är därmed ogiltiga. Även löften från huvudmannen i strid mot dessa normer är ogiltiga.
Avtal mellan huvudmannen och användare rörande ej obligatoriska vattentjänster inom verksamhetsområdet samt avtalsförhållanden utanför verksamhetsområdet vilar i princip på privaträttslig grund. I dessa fall blir därför inte VA-lagstiftningen tillämplig utan att detta får anses vara överenskommit.
Vattentjänstlagen är starkt offentligrättsligt präglad. Det innebär att regleringen av VA-förhållandena bestäms inom ramen för vad vattentjänstlagen tillåter.
Av förarbeten och rättspraxis framgår inte bara att huvudmannen får träffa avtal i vissa frågor. Den förbjuder samtidigt att avtal träffas i frågor som regleras i föreskrifterna eller taxa. Överenskommelse i strid mot LAV, användningsföreskrifter eller taxa blir utan verkan. Detta innebär givetvis samtidigt att utrymmet för VA-avtal blir begränsat.
Nedan finns en beskrivning av några vanliga typer av avtal mellan VA-huvudmannen och fastighetsägaren eller andra brukare. Sammanställningen är en del av publikationen P119 VA-avtal, från november 2021 som är en reviderad utgåva av P 89 Avtalsförslag inom VA-området, en vägledning som gavs ut 2003.
Avtal med fastighetsägare och andra användare brukare utanför verksamhetsområdet
Om fastigheter utanför verksamhetsområdet ansluts till den allmänna VA-anläggningen, ska detta regleras genom ett avtal mellan huvudmannen och fastighetsägaren. Bestämmelserna i vattentjänstlagen, kommunala föreskrifterna och VA-taxan gäller inte om det inte framgår av avtalet. Däremot är det möjligt att i avtalet hänvisa till kommunens ”vid varje tillfälle gällande” föreskrifterna och VA-taxa.
Avtal med nyttjanderättshavare inom verksamhetsområde (såsom hyresgäst eller bostadsrättshavare)
Det VA-rättsliga förhållandet i vattentjänstlagen finns mellan fastighetsägaren, huvudmannen och kommunen. Med fastighetsägare jämställs tomträttshavare samt även arrendator, om det behövs för att tillgodose syftet med LAV (4 § LAV). Huvudmannen får träffa avtal med annan än fastighetsägare om att använda den allmänna VA-anläggningen (5 § LAV). Om till exempel en hyresgäst ska bli abonnent krävs att avtal om detta träffas mellan huvudmannen och abonnenten. Det är viktigt att ett sådant avtal är skriftligt och klargör att nyttjanderättshavaren inträtt som part i VA-förhållandet samt att villkoren för användningen klart framgår. Avtalet bör exempelvis innehålla vilken avtalstid som ska gälla, vad som händer om hyresgästen flyttar och rätten att säga upp avtalet.
Avtal med samfällighetsföreningar inom och utanför verksamhetsområdet
Om gemensamhetsanläggningar utanför verksamhetsområdet ansluts till den allmänna VA-anläggningen, ska detta regleras genom ett avtal mellan huvudmannen och samfälligheten på samma sätt som för enstaka fastigheter utanför verksamhetsområdet. Även om gemensamhetsanläggningen ligger inom verksamhetsområdet, är ett avtal med samfälligheten i regel nödvändigt. Avtal ingås normalt med samfällighetsföreningen och är en förutsättning föreningen ska bli part i VA-förhållandet. Det finns inga formkrav för avtalet men skriftlighet rekommenderas.
Ett specialfall gäller anslutning av sommarvattenledning, som förekommer i fritidsområden utanför verksamhetsområdet. I detta fall kan avtalet behöva reglera återkommande kostnader för uppsättning och nedtagning av vattenmätare samt föreningens åtaganden för att skydda anläggningen mot frysning.
Avtal med industri
Bestämmelserna i vattentjänstlagen och föreskrifterna är i första hand utformade med avseende på bostadsfastigheter och fastigheter som kan jämställas med bostäder. För industrier kan det finnas anledning att bestämma särskilda villkor som ska gälla vid leverans av dricksvatten, vid avledning av spillvatten och dagvatten beträffande mängder, vattenkvalitet eller avgifter.
Exempel på förhållanden som bör regleras i avtal är:
- Begränsning av tillåtet uttag av dricksvatten eller avledning av spillvatten
- Avledning av spillvatten med annan sammansättning än normalt hushållsspillvatten
- Avledning av spillvatten som inte härrör från det dricksvatten som huvudmannen har levererat, till exempel processavloppsvatten
Avtal om sprinkleranläggning
Huvudmannen är inte generellt skyldig att tillhandahålla vatten för brandbekämpning genom sprinkleranläggning. Vid anslutning av sprinkleranläggning till den allmänna vattenanläggningen behöver villkoren därför regleras i ett avtal. I avtalet bör framgå hur fastighetsägaren ska säkerställa att anläggningen inte skapar problem med dricksvattnets kvalitet genom återströmning eller dålig omsättning. Det bör också framgå att huvudmannen inte garanterar vattentillgång samt vilka avgifter som ska erläggas för huvudmannens extra kostnader för anslutning av sprinkleranläggningen.
Avtal om LOD
Om en fastighet ligger inom verksamhetsområde för dagvatten fastighet men huvudmannen trots detta bedömt att åtgärder för fördröjning och omhändertagande av dagvatten inom fastigheten är gynnsamt för den allmänna anläggningen, kan avtal träffas om åtgärder som fastighetsägaren vidtar och kompensation för detta. Det kan till exempel handla om utkastare eller fördröjningsmagasin.
Avtal om oljeavskiljare och fettavskiljare
Enligt Svenskt Vattens förslag till kommunala föreskrifter om användningen av den allmänna VA-anläggningen (P94) får fastighetsägare inte tillföra avloppet ämnen som kan försämra anläggningens funktion, till exempel fett i större mängd eller olja. För att uppfylla detta krav behöver oljeavskiljare eller fettavskiljare installeras för vissa verksamheter. Villkor för drift och underhåll av dessa anordningar bör regleras i avtal mellan huvudmannen och fastighetsägaren eller verksamhetsutövaren. I avtalet kan till exempel tömningsintervall för fettavskiljare regleras.
Avtal om åtgärder för att förhindra källaröversvämning
Om det finns enstaka fastigheter med hög risk för källaröversvämning på grund av uppdämning i de allmänna avloppsledningarna, kan det vara nödvändigt att göra särskilda åtgärder, till exempel anlägga en avloppspump på fastigheten av den typ som vanligtvis används i LTA-system. Eftersom behovet uppstår på grund av att den allmänna anläggningen inte uppfyller gällande funktionskrav, ska åtgärden bekostas av huvudmannen. Det behöver upprättas ett avtal om krav på brukande och andra villkor som gäller för åtgärderna.
Avtal om nyttjande av allmän VA-anläggning för energiutvinningvärmeproduktion
Enligt Svenskt Vattens förslag till kommunala föreskrifter (P94) krävs ansökan till huvudmannen och dennes skriftliga medgivande för energiutvinning ur vatten som levererats från den allmänna VA-anläggningen. Ett sådant medgivande och de villkor som gäller för detta ska regleras i ett avtal. I tidigare P94 (ABVA 07) fanns krav på ansökan och medgivande även för värmeutvinning ur spillvatten. Kravet har dock genom P 94 från juni 2024 ersatts av att anmälan ska göras till huvudmannen.
Enligt Svenskt Vattens förslag till kommunala föreskrifter (P94) krävs huvudmannens medgivande för att utvinna värme ur vatten som levererats från eller spillvatten som avleds till den allmänna VA-anläggningen. Ett sådant medgivande och de villkor som gäller för detta ska regleras i ett avtal.
Servitutsavtal
VA-huvudmannen behöver ha tillgång till hela den allmänna anläggningen för akut och planerat underhåll. Det säkerställs normalt genom att anläggningen är förlagd i allmän mark. I annat fall behöver tillgången säkerställas genom ledningsrätt efter lantmäteriförrättning som Lantmäteriet gör. Huvudmannens rättigheter kan också säkerställas genom en frivillig överenskommelse i ett servitutsavtal, som följer fastigheten vid ägarbyte och bör skrivas in i fastighetsregistret. Ett servitutsavtal utesluter inte att en ledningsrätt upprättas.
Avtal om anordningar innanför fastighetsgränsen
Om en anordning som behövs för att försörja en fastighet med vattentjänster, till exempel en LTA-anläggning, ligger inom denna fastighet, behöver huvudmannens tillgång till anordningen inte säkerställas genom servitutsavtal. Villkoren för sådana anordningar regleras i 19-20 §§ vattentjänstlagen. För LTA-anläggningar finns förslag till allmän bestämmelse i P94. Om det finns särskilda förhållanden kan ett enklare avtal om anordningen träffas. Det skulle till exempel kunna handla om att en LTA-anläggning efter fastighetsägarens önskemål placeras så att huvudmannen inte kan åta sig underhåll på plats enligt bestämmelsen i föreskrifterna.
Avtal om VA-avgifter
Avtal om VA-avgifter får inte tecknas i strid med kommunens VA-taxa. Taxan gäller dock endast inom verksamhetsområdet och därför behöver avgifterna för brukare utanför verksamhetsområdet regleras i avtal.
Enligt 11 § och 19 § i basförslaget till i Svenskt Vattens publikation P12096 (VA-taxa , basförslag med alternativ) finns möjlighet att komma överens om avgiftens storlek i de fall det inte är skäligt att beräkna avgiften enligt taxan. Det kan gälla stora volymer eller andra förhållanden som berörs i de avtal som beskrivits ovan. Om kommunens brukningsavgift till stor del består av rörlig avgift, är det till exempel rimligt att vissa storförbrukare erhåller ”mängdrabatt”, det vill säga ett lägre pris per kubikmeter.
Avtal mellan kommuner om VA-anläggningen
I Svenskt Vattens publikation P119 VA-avtal finns ett förslag till avtal om ”gemensamt reningsverk mellan två kommuner”. Detta är ett exempel på strategiskt avtal mellan kommuner som rör gemensam användning av VA-anläggningen. Det finns gott om exempel på denna typ av samarbete, som givetvis kan gälla andra delar i vattencykeln (leverans eller transitering av dricksvatten, mottagande av dagvatten med mera). Det är en del av kommunens val av organisation för VA-verksamheten.