Projekt och rapporter

2024-01Spillvattenvåtmarker som del i kommunal avloppsrening.

Linus Halvarsson, WRS, Peter Ridderstolpe, WRS, Tova Forkman Fahlgren, WRS, Emma Nyholm, Uppsala universitet, och Adam Engström Svanberg, WRS

Spillvattenvåtmarker har använts i Sverige sedan början av 1990-talet som reningssteg i kommunal rening av avloppsvatten. De har framgångsrikt minskat belastningen av näringsämnen på recipienterna. I rapporten sammanställs befintlig kunskap tillsammans med en analys av data från 2010 till 2022. Resultaten visar att våtmarker reducerar näringsämnen och har potential att reducera mikroföroreningar.

2024-02, Klimatanpassning av vatten- och avloppssystemen – dagens kunskap och forskningsbehov.

Lena Blom, Kretslopp och vatten, Göteborgs stad

Klimatförändringarna förväntas öka frekvensen av extrema väderhändelser, och hela samhället måste klimatanpassas. Förebyggande åtgärder behövs för att vattnet ska få plats i staden och för att säkerställa rent dricksvatten. Rapporten tar upp bland annat ansvarsfördelning, finansiering och forskningsbehov. Den ingår i ett större sammanhang inom Svenskt Vattens arbete med bland annat policypåverkan.

2024-03, Göra rätt, hålla tätt – täthetsprovning av olika tryckrörssystem inom VA

Magnus Bäckström, Bodens kommun, Daniel Ejdeholm, GPA, Fredrik Johansson, Stenungsunds kommun/Kretslopp och Vatten Göteborgs stad, Robin Norgren, 3VA

Täthetsprovning av trycksatta VA-ledningsnät är en mycket viktig metod för att kvalitetssäkra att man byggt rätt, minska risken för kostsamma skador och störningar och för att säkra funktionen under lång tid. Svenskt Vatten har via sina publikationer P78 och P79 lagt fast en branschstandard för täthetsprovning av trycksatta rör och markförlagda rörsystem av plast och metalliska material. Men med dagens metodik för täthetsprovning finns det risk att livslängden minskar och ledningsnätet skadas, främst för plaströr.

2024-04, Sensorsystem för detektion av olja i avloppsvatten

Kristina Fogel, Ingemar Petermann, Anatol Krozer och Elin Kusoffsky, RISE Research Institutes of Sweden AB

Finns det någon sensorteknik som kan detektera olja i spillvatten, som till skillnad från dricksvatten innehåller många olika organiska föreningar? Projektet har testat dels fluorescenssensorer, dels en elektrokemisk sensor, en impedanssensor. Det visade sig att båda sensorteknikerna kan detektera olja i spillvatten, men att de skiljer sig när det gäller biobaserad RME-olja (rapsmetylester).

2024-05, Slamspridning på åkermark – PFAS i slam, jord, gröda och mask

Anna Kärrman, Felicia Fredriksson, Evelina Särnholm, Institutionen för naturvetenskap och teknik, Örebro universitet

PFAS är en grupp av tusentals kemikalier som kännetecknas av att de är eller kan brytas ner till mycket motståndskraftiga (persistenta) ämnen i naturen. Rapporten beskriver en undersökning av PFAS i avloppsslam, jord, daggmask och gröda från åkermark gödslad med slam sedan 1981. Slammet visade sig vara en spridningsväg till åkermarken eftersom det fanns ett samband mellan ökad halt PFAS i jorden och mängden slam som spridits. Studien visar att slamspridning har betydelse för koncentrationen av PFAS i jord och daggmask på lång sikt men att ackumulering i höstvete inte kunde fastslås.

2024-06, Ny teknik för mätning av lustgasutsläpp vid avloppsreningsverk. Vid behandling av kallt avloppsvatten och vid avsaknad av kväverening

Christian Baresel, Niclas Bornold, Ted Lundwall, Anders Björk och Sina Borzooei, IVL, Malin Tuvesson, MSVA, och Linda Kanders, IVL

Lustgasutsläpp från kväverening har sedan länge identifierats som den viktigaste källan till avloppsreningsverkens klimatpåverkan. Ändå görs relativt få mätningar av lustgas vid svenska avloppsreningsverk. Det finns inga krav på mätningar och inte heller några enkla mätmetoder. Rapporten fokuserar på två nya robusta och relativt billiga mättekniker som i framtiden kan ge enklare och kontinuerlig mätning av lustgasemissioner. Den redovisar också lustgasmätningar som gjorts i en pilot- och en fullskaleanläggning för att kvantifiera lustgasutsläpp från biologiska reningsprocesser i kallt klimat med och utan kväverening.

2024-07, Hållbara membran för dricksvattenberedning. Uppföljning av användning och upphandling av membran för dricksvattenproduktion

Nashita Moona, Kristin Barkman, Thor Wahlberg, Maria Taoussi, Sandra Åhsberg och Helena Eideborn, Sweco, Frank Lipnizki, Lunds tekniska högskola

I rapporten undersöks hur användning av membran för dricksvattenproduktion kan göras så hållbar som möjligt när det gäller ekonomi, miljöpåverkan och prestanda. Projektet har identifierat driftfaktorer som påverkar livslängd och kapacitet hos membranen. Med kunskap om gynnsamma driftbetingelser kan rätt krav ställas vid upphandling av en membrananläggning.

2024-08, VA-verksamheters arbete med tryckslag. En kartläggning av dagens svenska förhållanden och jämförelse med år 1980

Kristofer Kiste, Envidan AB

Tryckslag är ett fenomen som uppstår i ledningsnät när en driftförändring utförs. Manövrering av ventiler, hastig pumpstart eller hastigt pumpstopp skapar tryckvågor i ledningssystemet. Är tryckvågorna stora kan ledningarna brista till följd av allvarliga över- eller undertryck. Tryckslagen kan även vara en direkt orsak till försämrad dricksvattenkvalitet. En kartläggning utförd 1980 visade att kunskapen om tryckslag var låg och att incidenter med tryckslag förekom. Den här studiens syfte var att kartlägga om situationen år 2024 liknade den på 1980‑talet, vilket den visade sig göra. Det krävs ett kunskapslyft i branschen.

2024-09, Organisering för stärkt vattenförsörjning. Kapaciteter, hållbarhet, samarbete, samordning och samverkan

Robert Jonsson, Sara Gustafsson och Brita Hermelin, Linköpings universitet, Centrum för kommunstrategiska studier, CKS

Vilken kapacitet har kommunerna i dag för att klara av en långsiktigt hållbar vattenförsörjning − och vad vore önskvärt? Vilken typ av interaktion med andra kommuner behövs med tanke på de kapaciteteter som krävs? Rapporten delar in kapaciteterna i politiska, institutionella, kompetensmässiga, finansiella och samhälleliga. Interaktionsformerna som studeras är samarbete, samordning och samverkan. Studien är en del av projektet Stärkt vattenförsörjning för Göteborgsregionen (SVAR).

2024-10, Dricksvattensystemens möjliga bidrag till stadens elförsörjning

Marinette Hagman, DHI Sverige AB, Victor Pelin, NSVA, Daniel Iggström, Öresundskraft, David Lindblom, Björn Possling och Johan Spännare, DHI Sverige AB

Kan dricksvattensystemet använda elenergi på ett smartare sätt och kanske bidra till leveranssäkerheten i elsystemet? Rapporten visar att det här kan vara möjligt med hjälp av den senaste tekniken inom digitalisering. Dricksvattensystemen kan använda elenergi på ett mer effektivt och flexibelt sätt än i dag, och på så sätt jämna ut toppar av effektbrist. Men det kräver hög digital mognad och kompetensnivå i VA-organisationen.

2024-11, Vattenanvändning i kommunala verksamheter

Många VA-organisationer uppmuntrar sina kunder att effektivisera sin vattenanvändning, något som kan vara utmanande om det samtidigt förekommer ohållbar vattenanvändning i kommunens egna verksamheter. Kunskapen om vattenanvändning i kommunala verksamheter är låg i dag, och det saknas i många fall säkra data. Det påverkar möjligheterna att vidta effektiva åtgärder. I projektet har de största förbrukarna identifierats, och några av dem har analyserats närmare. Rapporten blir tillgänglig för alla runt mitten av november.

2024-12, Övervakning och underhåll av luftarsystem

Den här undersökningen är den första i sitt slag där prestandan för använda luftare från svenska avloppsreningsverk har testats. Resultaten visar att både igensättning och åldrande av luftare sker på svenska reningsverk och resulterar i ökad elanvändning för luftning. Samtidigt finns det möjligheter med tillståndsbaserat underhåll som kan minska den onödiga elanvändningen. Rapporten blir tillgänglig för alla runt mitten av november.

2024-13, Kväverening vid kallt vatten med MBBR-tekniken

Reningsverk längs Östersjökusten norr om Norrtälje har i dag inga generella krav på kväverening. Kväverening är motiverat bara om det är dåliga lokala förhållanden i recipienten. Efter revidering av EU:s avloppsdirektiv kan det komma krav på kväverening även i norra Sverige. Syftet med projektet var att öka kunskapen om kväverening med MBBR-teknik (moving bed biofilm reactor) för att kunna åstadkomma kostnadseffektiv rening vid de låga vattentemperaturer som förekommer på reningsverk i norra Sverige. Rapporten blir tillgänglig för alla mot slutet av november. 

2024-14, Leveranssäkerhetsanalys för dricksvattensystem

God leveranssäkerhet är en viktig del av en tillförlitlig och säker dricksvattenförsörjning. Det innebär att avbrotten i leveransen ska vara sällsynta och kortvariga. I rapporten presenteras en metod som är utvecklad för att analysera leveranssäkerheten i dricksvattensystem. Metoden bygger på att tänkbara felhändelser identifieras, och den gör det möjligt att kvantifiera risken samt modellera effekten av möjliga åtgärder. Rapporten är en del av projektet Stärkt vattenförsörjning för Göteborgsregionen (SVAR). Rapporten blir tillgänglig för alla mot slutet av november. 

2024-15, Mikroplast i dricksvattenberedning

Målet med studien var att ge en bild av förekomsten av mikroplastpartiklar i svenska ytvattenverk och ställa det i relation till potentiella hälsoeffekter. Prover från sex svenska vattenverk analyserades med Raman-mikrospektroskopi som till skillnad från andra metoder möjliggör säker identifiering av riktigt små mikroplastpartiklar som misstänks kunna ha hälsoeffekter. Metodiken uppfyller i hög grad etablerade kriterier för tillförlitlighet men visade sig vara ineffektiv att använda i dricksvattenberedningen på grund av mycket höga halter av andra typer av partiklar. Provbearbetningen behöver utvecklas ytterligare. Nuvarande kunskap visar inte på hälsoeffekter från de halter av mikroplast som har påvisats i studien. Rapporten blir tillgänglig för alla mot slutet av november.

2024-16, Reaktivering av aktivt kol för den svenska VA-sektorn

Denna rapport undersöker möjligheten att utföra reaktivering av aktivt kol i Sverige för VA-huvudmännens behov vid vattenverk och avloppsreningsverk. Den innefattar i första hand en kartläggning av framtida behov av aktivt kol och en översiktlig beskrivning av en reaktiveringsprocess. Den tittar även på ägarform för att etablera en reaktiveringsanläggning och möjliga lokaliseringar. Rapporten blir tillgänglig för alla mot slutet av november.

2024-17, Dagvattenbiofilter och regnbäddar − rening och ackumulering av föroreningar

Dagvattenutsläpp påverkar miljön eftersom dagvatten är förorenat, främst i urbana områden. Därför får dagvattenrening allt större betydelse. Dagvattenbiofilter är en anläggningstyp som implementeras mycket för behandling av dagvatten i Sverige. Viktiga frågor är dock fortfarande obesvarade när det gäller reningsfunktion och optimal konstruktion av biofilter. Projektet har undersökt alternativa utformningar av biofilter i Sverige och hur de påverkar rening av suspenderade partiklar, metaller, näringsämnen och organiska föroreningar. Rapporten blir tillgänglig för alla i början i december. 

C-rapporter

Verksamhetsberättelse DRICKS 2023
Forskningen inom DRICKS bedrivs vid medlemsuniversiteten: Chalmers, SLU, Lunds universitet, Uppsala universitet och Linköpings universitet. Detta sker i mycket nära samarbete med branschen. Under 2023 var elva medlemsorganisationer, kommunala vattenproducenter, medlemmar i DRICKS. Även åtta företag samverkar med forskare och vattenproducenter inom DRICKS företagsgrupp.

Verksamhetsberättelse Dag&Nät 2023
Ett väl fungerande vattenförsörjnings- och avloppssystem (VA-system) är en förutsättning för långsiktigt hållbar samhällsutveckling. I detta ingår dagvattensystemens och stadsdräneringens funktion som väsentlig med avseende på samhällsekonomi, miljö samt medborgarnas säkerhet och hälsa. Forskningsgruppen VA-teknik vid Luleå tekniska universitet har i mer än 25 år framgångsrikt verkat inom VA-systembaserad forskning med utgångspunkt i hållbarhet och klokt resursutnyttjande och i nära samverkan med branschens aktörer.